Aftonbladet – 2 december 1852, sida 3

häller. Med tillhjelp af aerometre undersökes vidare både mjölken och vasslan; hvarigenom maa blir i tillfälle att bedöma mjölkens halt af: smör. Mjölkens beständsdelar äro utom vatten, smör, ost, ägghvita, socker och salter. Doyere antager på grund af sina undersökningar att dessa fasta beständsdelar i komjölk i medeltal gå till 12, 40 V;; deraf smör 3,20, ostämne 3,00 ägghvita 1 20 soeker 4,30 salter 0,70. Vid jemnförande af mjölk frän olika djurslag har han funnit att komjölk häller mer ostämne och mindre ägghvita än qvinnomjölken, hvilken äter mest närmar sig äsnemjölk; och då ostämne i alla hänseenden är längts ämre näringsämne än ägghvitan följer deraf att för artificielt uppfödande af barn äsmemjölk egnar sig bäst, der så hafvas kan. I ordningen efter äsnemjölk kommer efter Doyere i detta hänseende stomjölk, vidare af fär ech derefter af get. De i Paris och andra större städer förekommande förfalskningar af mjölk vill jag ej närmare vidröra för att ej väcka spekulationsandan eller lära utkonsten. För nägra är sedan bedrefs en sädan i temlig stor skala med färhjerna. Den mjölk som i Paris ät den fattigare befolknin gen säljes till 10 centimer litren, innehäller utan tvifvel högst ringa genuin mjölk, men häller dock polisens prof eller visar 1,030 pä areometren, hvilket bäst torde ädaggalägga det förtroende nämnde profningssätt förtjenar. S. E. Sköldberg.