Aftonbladet – 1 december 1852, sida 1

Article Image
8 Runoectg CSE) I MW: 4. Lindströms, N:o 11 Br n ä Kungsholmen. ANNONSER emottagas å Afto sin uppmärksamhet mot de högre än mot lägre embetsoch tjenstemännen, och det verklagadegöleriet torde blott i några få u dantagsfall kunna tillräknas de lägre skrifvar till biträdena inom embetsverken, e. Men utom det att den föreslagna arrest än (Tingsrätten således icke skulle verka till d ldermed föregifna ändamålet, eller skyndsan het i ärendenas afgörande, såvida icke det sednare på samma gång helt och hållet öfve flyttas från vederbörande chefers och öfrig h5gre embetsoch tjenstemäns skuldror t i ilde lägre, under krigstukten ställde tjenste nelmännens, har samma förslag, oberäkna an låtskilliga andra felaktigheter, det stora grund 38 I felet, att förblanda disciplinen inom armåe t-Imed disciplinen eller ordningen inom de c stl vila kårerna. ; tt unna konservativa statsmän, som ju van ligen påyrka att alla förhållanden skola be dömas efter deras naturliga kroppskonstitu tion, verkligen föreställa sig att denna är s så enahanda beskaffenhet för militären och d civila, att de kunna ställas under samma mili ft jtäriska ordning, samma blinda lydnad? -) Den som det ringaste undersöker skillnader n mellan de civila och de militära tjenstegöro målen, bör finna att emellan dem finnes el ganska stor skillnad, eller för att begagna der konservativa terminologien, att de hvarder: hafva sin naturliga kroppskonstitution., Mi. litärens verksamhet är ända till de minsta detaljer på förhand bestämd genom gifna regle.menten och består nästan uteslutande i verkställandet af hvarjehanda kroppsliga rörelser med händer och fötter, hvilket allt bör utföras efter bestämda ordres med samma precision hvarmed t. ex. machineriet framdrifves linom en mekanisk anstalt. I följd häraf gälller den blinda lydnaden här såsom lag, Så förhåller det sig detemot icke med de civila: göromålen.De bero till aldra största delen af en mer eller mindre intelligent verksamhet, och kunna derföre icke kommendeJas på samma sätt som rörelserna hos en militärkår. N Härpå torde de militäro-civila byråkraterna i Svenska Tidningen behaga att fästa någon uppmärksamhet. Men deraf följer också att kontrollen öfver civila göromålensg utförande icke kan blifva iliB. 7 er t, straffningarne för begångna fel på dessa särskilda banor måste blifva olika. Rätta anledningen dertill att de militäro civila byråkraterna önska att ställa de underordnade civila tjenstemännen under militärisk disciplin, torde vara den, att en mängd af våra militärer, som blifvit förflyttade till civila chefsplatser och som vanligen der ej förstå sina åligganden, högeligen önska att de måtte på det civila fältet kunna komma lika lätt från saken som på det militära, blott genom att gifva ordres, och då de ej genast punktligt verkställas, extra judicielt afstraffa de försumlige. Några andra civila chefer, som kanske äro lika litet vuxna sina befattningar som de förra, kunna väl också önska, att allt kunde gå efter ordres eller reglementen, utan något vidare bekymmer för höga vederbörande. Dertill kommer de i många år inom högre kretsar yttrade beskärmelserna emot den medborgerliga sjelfständigheten hos de lägre civila tjenstemännen, hvilken man gerna ville ukta och förmodar att sådant lättast skulle ske genom införandet af en rent militärisk . lisciplin, såsom en säker förberedelse för en ramtida blind lydnad på detta håll. : De konservativa, som eljest säga sig vara å nogräknade med den historiska kontinuiteen, kasta dock denna härvidlag helt och hålet öfverbord; ty i Sverige har man allt hitlls icke förblandat den militära oeh civila isciplinen med hvarandra, utan vid sjelfva rmåen gjort skillnad mellan de der anställda cke militära tjenstemän, såsom auditörer, läare och prester m. fl. samt de verkliga knekarne, men nu är det väl meningen att arbeta ör undanskaffandet af dessa olikheter. Skulle dessa spekulationer lyckas, så blir ock den sannolika följden, att alla rättsinade unga män öfvergifva tjenstemannabanan, ch i stället att förbättra -embetsverken skulle örslaget efter all beräkning komma att i grund örstöra dem, äfven om i spetsen för hvarje attes en general eller öfverste. Härmed vilja vi dock icke säga att den nuarande ordningen och arbetsamheten inom e civila kårerna äro så goda aut de ej beöfva förbättras, men vi äro af den åsigten thvad som här är felaktigt bör i allmänhet era tillskrifvas odugliga chefer än tredskande nderordnade tjenstemän. Att gifva de förra fö 1 utvidgad despotisk makt, skulle derföre be ke: leda till det åsyftade målet, såvida detta!R erkligen är fäderneslandets bästa. Detta nnes säkrare genom laglig än godtycklig! dning, och lika mycket som vi ogilla enlpe ränghet, som kan bero af godtycke, förordals den som är stödd på lag. sk fö — K. M:t har under den 23 dennes, uppålte rom gjord ansökning, beviljat kapten-löjtsä inten vid. flottan och riddaren af Svärdsfle den Henric Daniel Ramsten afsked med penon. . AR has NT RER CL sne RR CT TAN

1 december 1852, sida 1

Thumbnail