Aftonbladet – 1 december 1852, sida 1

al —SE FIS R A PO nt PDiligencen ankommer till Götheborg Söndag ir och Th dagar, tilt Helsingborg Tisdagar, och till stockholm M dagar och Thorsdagar. STOCKHOLM, den 4 December Förbättringen i H. M. Konungens sju domstillstånd har nu så fortskridit att v 228 hafva den glädjen att omtala det läkar förklarat att Hans Maj:t är feberfri och k ANses såsom konvalescent. Att denna lyckli; förändring i den hotande sjukdom, som for farit under nära sju veckors tid, inträffat ju på Hans Maj:ts namnsdag, bidrager äfven a I dag öka den allmänna tillfredsställelsen. Den utgifna bulletinen är af följande 1 delse; H. M. Konungen, hvars förbättring undi de sednare dygnen allt mer och mer fortgåt ar jemväl under den sistförflutna natten ha fN god öch, stärkande sömn, samtär för närva rande feberfri, och kan således anses gsåsor Onvalescent. ji Stockholm, den 1 Dec. 1852; egna och öfrige uppvaktande läkares vägnar. P. O. Liljevalch. Förslaget att cheferna för civila kårer skol: e82 att såsom extrajudiciel bestraffning åläggs: underordnade embetsoch tjenstemän arrest på eget rum fortfar att lifligt förordas af SvenSa Tidningen, som för att vinna sympatiel derför anför åtskilliga af de anmärkningar OM långsamhet och -söl, hvilka eljest så ofta den liberala pressen riktats motvår byråkrati, med dess invecklade former, och hvarifrån kraftiga argumenter hemtats att påyrka reformer, ej mindre i våra lagar än i vår adMinistrativa organisation. På sätt dessa anMärkningar nu framställas, för att tjena till underlag för ett förslag om de civila tjensteMännens ställande under en krigslag, synaäs OCk samma anmärkningar hafva lika litet geI Mensamt med de liberala reformsträfvandena, Om Louis Napoleons diktatur hade med friheten, oaktadt den sades hafva tillkommit en28t för att skydda denna sednare. stöd för förslaget och för att visa att I det ej är nytt anföres ett yttrande, som skall Il för trettio år sedan hafva blifvit afgifvet af en ; ,, Namngifven civil embetsman, hvilken deri . TSlarat, att något lämpligare sätt till extraJudiciel bestraffning för civilen icke funnes et som användes mot officerare, elleranb ? Män, som lefva för det allmänna, och på vilkas heder staten måste förlita sig, nemlien arrest, ördelarne af den militäriska ordningen va emedlertid så lifligt föresväfvat den anoNyma civila embetsmannen, att vi misstänka hen Snarare hemtat sin bildning vid en tärskola än på den civila banan, och det ör derföre vara intressant att få veta hans Eå ed hvilken hörsamhet och punktlighetn, YttrarXden åberopade författaren, utföras icke Orrättningarne i militären, der man ej hufVudsakligen förlitat sig pårättegång och dom,ut, tan på hederskänslan, andan itjenstens Putöfningy och der den extrajudieiella bestraffnDgen genust erinrar omförgätenheten deraf? Der gäller (gälla?) inga invändningar förunderlåtenhet af -.de smärre omsorger och beStyt, som man i civilen ursäktar sig ifrån, eller icke ens bryr sig om att urskulda, men hvarpå det helas drift och kraft likväl ansenligen beron; Samma militäro-civila embetsman förklarar dock slutligen, att domare, kollegii ledamöter OM advokatfiskaler böra, för deras fullkomliga ODeroendes skull, vara från extrajudiciel beSTaffning undantagna. -N om-nu den föreslagna arresteringsrätten icke skall användas emot dem som pröfva 00 afgöra ärendena, huru skall denna bestraffning då kunna undanrödja det öfverklade missnöjet öfver den långsamhet, hvarmed juridiska och administrativa ärenden ofta ; skötag,, eller stortyren att endast på grund af : ON tjenstemans nyck eller hans beqvämlighet, Se e0 vigtig fråga fördröjas, vecka för vecka, Mnad för månad, år för år?; v Orespråkarne af chefernas arresteringsrätt I 4 -y728 nemligen anse de öfverklagade olägenheterna uppkomma endast af de lägsta tjensteä oo Mens långsamhet, söl och nycker, men icke S SeNom deras förvållande som innehafva afgöonderätten. Detta föreställningssätt är emel: erti falskt; ty om man undersöker verkliga ! örhålländet i hofrätterna, i kollegierna samt 4 82 embetsverk, skall man säkerligen finna, tt Orsaken till dröjsmålet med frågornas afSrande i de aldraflesta fall finnes just i det,, ätt hvarpå de med pröfningsrätt försedda emvå et8och tjenstemännen sköta sitt kall. Väl ar Man hört att ledamöter kunnat dröja ett Relt år med det skriftliga uppsättandet af sin Ng uti en föredragen sak, men att t. ex, 9Å 7 Notarie eller protokollsförande skulle dröja P å lång tid med u psättandet af det honom ?! liggande protokoll eller expedition, torde svår5! !8en kunnat ega rum. ill man hafva skyndsamhet i ärendenas! ey handling, så är det. af mera vigt att vända la nn NS ert -ilntll rnnnden Pistoler i ordning? sade Georg) Der är vi hy et he mr 0 AA oh bop 2 fo. oi Si Neni