UTRIEES EORRESPONDENS, (Frön Aftonbladets korrespondent). Berlin den 20 Nov. Valen till båda kamrarne äro slutade. De hafva varit hvad de måste blifva med den allmänna liknöjdheten, demokraternas afhållanden och denna parlamentariska trötthet som karakteriserar en ganska betydande delaf medeiklassen. Man räknar alt venstern och venstra centern tillsammans skola utgöra omkrirg en tredjedel af hela den andra kammaren, 80 mot 160 å 170 representanter af högern. Och uti denna beräkning upptages gammal-preussarnas fordna högra center såsom venstra centern, till följe af den förändring partiernas ställning undergått. Men deraf följer att den liberala venstern kommer att bestå af 50 till 60 medlemmar, en svag damm, som ni ser, att sätta mot junkerpartiets öfversvämningar. Det är sannt, de konstitutionelle hoppas att högerns förutsedda skiljaktighet skall bli gynnsara för dessa få politiska friheter som äåterstå 038 och som junkrarne rusta sig att frånrÖfva oss. Men detta är under närvarande förbållanden tyvärr endast ett luftslott. Väl gräla de ministerielle och adelspartiet om maktens besittning, men så snart det är frågan att hålla stånd mot den gemensamma fienden, som är den parlamentariska liberalismen, då hålla herrar Manteuffel och Westphalen, Preussische Zeitungae och Kreuz-zeitungs, de förtrogne rådgifvarne och landtadeln, byräkratien och de privilegierade — då bålla alla dessa fullkomligt ihop för att vöäldföra konstitutionen och utplåna dess förnämsta stadganden. Vi få en kammare der det hvita berget kommer att föra ett bögt språk och bära en fröck uppsyn. Endast för ett rikt skadestånd skall den uppoffra den befrielse från grundskatiten, hvarat den, lagarne till trots, sedan läng tid varit i besittning. Sedan skall den äåterfordra den godsherriiga domsrätten samt judars och dissenters uteslutande från allmä-na embeten, med ett ord ett samhällstillstånd som skulle aflocka Granier de Cassagnac glädjetårar.