Aftonbladet – 26 november 1852, sida 2

Under Oktober försåldes framlidne frih. Klinkowströms betydliga samling af böcker, kartor och planchverk, inalles öfver 2000 numror, samt framlidne kollegiirådet af Ursins till största delen medicinska bibliotek af 722 n:r. I lördags begyntes försäljningen af framlidne doktor Fab. Collans värderika bibliotek af 1012 nuwmror, jemte hans faders, framlidne teologie doktorn P. J. Collans efterlemnade boksamling af 348 numror. UTRIKES. Vi hafva i dag erhållit utländska blad med underrättelser från. London och Paris af den 18 (telegrafdepescher af den 19), från Brissel af den 19, från Hamburg af den 20 dennes. Södra posten bragte oss på eftermiddagen danska blad af den 22 dennes. Från England meddelas om Wellingtons begrafning. Franska armeen har blifvit reducerad med 30,000 man. Från Nordamerika har man den vigtiga underrättelsen, att det demokratiska partiets kandidat, general Pierce, med en ofantlig majoritet blifvit vald till unionens president. Hr Everet har blifvit statssekreterare efter den aflidne Webster. Om revolutionen i Buenos Ayres meddela vi nedanföre utförliga detaljer. Underrättelserna från Kap låta mera tillfredsställande än vanligt. DANMARKE. Genom ett kongl. bref är förbudet mot införsel af hornkreatur från Sverige upphäfvet. Staden Flensborg har ingått kontrakt med engelska huset English Hansen om införande af gaslysning. Rättegången mot konferensrådet Wegener, för hans utgifna skrift om arfföljden, skulle redan begynna den 22 inför Köpenhamns kri-minaloch polisrätts tredje kriminalkammare. Till sin advokat har herr Wegener utsett ötverrättsprokurator Winther. Inom den danska armåen har en smittosam ögonsjukdom börjat utbreda sig. Denna sjukdom har fortplantat sig genom smitta från den mot Danmark opererande tyska armeen genom åtskilliga fångar, som voro dermed behäftade. Enligt underrättelser från de danska vestindiska öarne har den nya kolonirepresenftationen börjat sina förhandlingar och valt etatsrådet Buntzen till sin ordförande. FRANKRIEE. Följande telegrafdepesch torde innefatta dagens vigtigaste nyhet från Frankrike: Paris oden 18 November. Monitören har offentliggjort sett dekret, i följd hvaraf den effektiva arsmåen, trupperna i Algerien och Rom inberäknade, kommer: att från den 1 December reduceras till 370,000 man, d. v. s. minskas med 30,000 man., Inga nya tilldragelser af intresse. Man sysselsatte sig förnämligast med den af-regeringen vidtagna åtgärden att i Monitören låta aftrycka de mot henne riktade manifesterna. Denna åtgärd framhålles naturligtvis af Monitören och öfriga regeringens organer såsom ett bevis på Louis Napoleons trygghet och det förakt hvarmed han kan se ned på såderna vanmäktiga försök; men det rätta och ganska klokt beräknade motivet till deras offentliggörande synes varit, att då de ifrågavarande dokumenterna redan erhållit en ofantNg spridning och polisen icke kunde hindra deras ytterligare utbredning, så ville man genom att helt öppet aftrycka dem betaga dem den särskilda makt som ligger uti det hemlighetsfulla. Öfriga tidningar ha emedlertid nu äfven aftryckt vissa delar af manifesterna och deröfver yttrat sina åsigter. Unions anmärker isynnerhet det otillständiga deri; att Monitören satt grefvens af Chambord manifest i bredd med de revolutionära sällskapernas. Detta ger Monitören anledning till en ny artikel, hvari den tillbakavisar den insinuationen att regeringen velat ställa de särskilds manifesterna på samma trappsteg; men söker visa att de alla syfta till samma mäl, nemligen förnekandet af nationalsuveräniteten och pationens rätt att sjelf välja sin styresman. De öfriga moanifesterna äro utfärdade af a: comite revolutionnairea, sällskapet la Revolutior samt af de demokrat-socialistiska flyktingarne på Jersey. De tvenne sistnämnda inskränka sig hufvudsakligen att uppmana till afhållande från omröstningen, hvaremot det förstnämnda i hvilket språket är verkligen blodrödt, öppe uppmanar till uppror och till utrotande af de sröfvare, som Frankrike hittills närt och son förstört detn. . Det af flyktingarne på Jersey aflåtna mani festet är hället i den moderataste tonen och man vill deri spåra Victor Hugos penna. Der utmärkte författaren är också en bland den som undertecknat dokumentet. Det heter der bland annat: Vi vilja icke uppehålla oss vic att anmärka, det hr Bonaparte icke förr be slutat att göra sig till kejsare än han mec sina medbrottelige var öfverens om det anta röster, hvarmed han finner för godt att öfver skrida sina 7,500,000 af den 20 December Denna gång torde han komma att fastställe 8, 9 eller 10 millioner. Omröstningen för ändrar i detta afseende icke någonting. V anse det icke mödan värdt att erinra er omr hvad hr Bonapartes allmänna rösträtt och Am estninanana ha att hatuda on — Hva