Aftonbladet – 25 november 1852, sida 1

t SN blifvit anmärkt och nya tabeller öfver hemjmansräntornas nuvarande skattetitlar upprättade; men anmärkningarne hade säkerligen blifvit långt flere, om icke kollegium haft sig jålagdt att på den korta tiden af tre månader till K. M:t inkomma med .sitt utlåtande, hvilIken tid kollegium säger hafva varit otillräcklig, så att åt detta vidlyftiga och särdeles vigtiga mål icke kunnat egnas den fullständigare utredning och behandling, som bordt och annars kunnat ega rum, och likväl upptager kollegii afgifna utlåtande och protokoll omkring 50 tätt skrifna ark. Man har svårt att förstå hvarför regeringen förelagt kollegium en så kort tid, ty nog borde hot hafva antagit, latt frågan der skulle få sin egentliga utredning, och till nästa riksdag, då K. M:t skall till ständerna ånyo hänskjuta densamma, återstår ännu ett helt år, men säkert är att hr Gripenstedts förslag icke uthärdar någon strängare granskning. I hufvudsåken hafva kollegii ledamöter varit af skiljaktiga tankar och hvar och en har mer eller mindre fullständigt till protokollet anfört skäl för sin tanka. Sedan fråga uppstått huru vidsträckt kollegium egde att yttrå sig; och presidenten Munthe blifvit ensam om den mening att det bekanta kongl. -brefvet till länsstyrelsen i Upsala den 21 sistl. Aprillade hinder i vägen för. kollegium att ingå i pröfning om -persedelräntans förmedling till konfanta penningar, afgaf föredraganden kammarrådet Falkman ett särdeles väl motiveradt yttrande, hvaruti han hemställde, att alla räntor måtte med kontanta penningar utgöras, på sätt 1847 års. komfitteräåde, af hvilka hr Falknran var en af de mest verksamme, föreslagit, men om detta icke kunde bifallas, kommitterades andra förslag om räntornas bestämmande uti penningar, spanmål och smör antagas. Vi skola särskildt återkomma till hr Falkmans sakrika yttrande, som, så vidt det rörer hufvudfrågan, förtjenar att i sin helhet komma till allmänhetens kännedom. . ; Kammarrådet Fehr ansåg väl ostridigt att, om de i hemmansräntan ingående :persedlar förvandlades till en viss och ständig ;penningeränta; sädart skulle medföra enkelhet i jordebok och räkenskaper, underlätta kontrollen å debitering, uppbörd och redovisning samt befordra minskning i antalet af de: tjenstemän;, som för uppbördsoch redogörelseverket erfordras, men då varornas förhållande till penningen icke kunde alltid förblifva lika, utan grundskatterna vid försämradt metallvärde eller försämradt mynt skulle förlora i reelt värde, fann hr Fehr betänkligt att. understödja en sådan förvandling och herställde att penningar, spannmål och smör tillika med dagsverken skulle såsom räntetitlar framdeles biehållas. Kammarrådet :Cederschiöld fann endast penningar, spanmål och smör tjenlige att såsom räntepersedlar antagas, Kammarrådet grefve Wrangel uppfattade frågan från en vidsträcktare synpunkt och trodde att med en skatteförenkling, som endast afsåg minskning i antalet åf grundräntornäs särskilda titlar och icke egde sammanhang med någon skatternas lindring, icke så mycket vore vunnet som man i allmänhet föreställde sig, och ban ansåg derföre skatteförenklingen böra tillvägabringas på ett sådant sätt, att ett rättvist aflyftande af skatter dermed kunde ställas i sammanhang. Grefve Wrangel fann väl.en jemnkning af grundskatterna emellan den onererade och privilegierade jorden hafva sina stora svårigheter, men dessa voro dock mindre än de som förete sig emot jemnkning i beskattningen emellan landet och städerna, och då en kommittå nyligen blifvit nedsatt för att förbereda den gednare, borde den förra icke heller lemnas ur sigte. Med tillämpning af dessa åsigter tillstyrkte grefve Wrangel bibehållandet af samma räntepersedlar som hr Fehr. Kammarridet Norberg var af den öfvertygelse, att iistepersedlarnes förvandling i endast penningar, sedan myntvärdet numera vore stadgadt, i flera afseenden vore att föredraga traraför bibehållandet af nägra färre bufvudräntepersedlar och ville, med afseende å hvad or Falkman yttrat, jemväl för sin del föreslå alla räntepersedlarnes förvandling till kontanta penningar, men om detta icke kunde godkännas, att penningar, spanmål, smör och dagsverken skulle såsom hufvudpersedlar bioehållas. Med kammarrådet Fehr instämde hufvudsakligen presidenten Munthe, Häraf visar sig att två at kollegii ledamöter illstyrkt alla räntepersedlarnes förvandling till venningar och, då denna åsigt således icke piträddes af flertalet, utan fråga uppstod hvilka jersedlar som borde bibehållas, två föreslagit ndast penningar, smör och spannmål, men le andra fyra tillagt dagsverken. För bibevållandet af öfrige å hr Gripenstedts förslag ipptagne persedlar: hö, fläsk, kött, ved, kol, ern samt ströming och lax höjde sig ingen enda röst. P3 ett annat ställe i bladet meddelas hufrudinnehållet af kollegii utlåtande. Till hr Gripenstedts och friherre Palmstj er