fått en lika god som behöflig förstärkning. Det var icke första gången hr M. uppträdde för Stockholms allmänhet; redan för några år tillbaka deltog hr M., jemte hrr Berens och Meyer, i de musikaliska aftonunderhållningar, som under en hel vinter gåfvos i hr Davidsons norra paviljong. Sedan dess torde emellertid hr M. icke obetydligt hafva gått framåt i gin konst. Hr M. spelade i går afton en Potpourrio af Kummer och ådagalade dervid eti ganska stort välde öfver sitt instrument. Oaktadt det starka och kraftfulla tyckas utgöra hufvuddragen i hr Mis exekution, framstod dock den milda, Weberska melodien Ensamheten mig ej döljer,, som i potpourria förekom, i all dess ursprungliga fägring. Äfven åstadkom hr M. ett särdeleg vackert och smältande echo. Man kan derföre säga, att hr M. genom sin rena ton och sin säkerhet på ett värdigt sätt utförde den Kummerska kompositionen. Hr M. blef mycket applåderad och inropades jemväl. — Mycket bifall vann äfven den innerligt täcka och melodiösa karaktersdansen : Vierländarne af Bournonville, på ett ganska vackert sätt utförd af fru Sundberg och hr Theodore. —L1t.