Aftonbladet – 19 november 1852, sida 2

serade, men hvilket emellertid lemnar ett aflsi 2 vigtigaste bidragen att karakterisera militäreng uppförande och den anda hvari densamma handlade. Det förefaller mycket besynnerligt att hr baronen, om han sjelf gjort sig mödan äga Vietor Hugos bok, kunnat förbigå hvad denne härom yttrar, helst som detta hade nat utgöra en serskild omstän-F dighet för baronen att tala om; och vi anse oss derföre böra citera ett kort stycke ur arbetet angående berörda episod, hvilket lyder sålunda: Straxt efter klockan ett, ungefär en qvartrtimma sedan Louis Bonaparte utgifvit sin sednaste order till general Roguet, hade hela sträckan af boulevarderna ända från Madeleine-kyrkan plötsligt blifvit uppfylld med kavalleri infanteri. Nästan hela divisionen Carrelet, som utgjordes af fem brigader, Cottes, Bourgons, Canroberts, Dulacs och Reibells, och hvilken -besteg sig till sextontusen fyrahundratio man, hade uppställt. sig ända ifrån gatan 1a Paix till förstaden Poissonniöre. Hvarje brigad förde med sig sitt batteri. På boulevard. Poissonniöre ensamt räknade man elfva kanoner, hvaraf tvä vände ryggen ät hvarandra, med rmynnisgarna; den ena ät gatan Montmartre, den andra ät förstaden Montmartre, utan att man kunde utgissa hvarföre, emedan hvarken nämnda gata eller förstad erbjödo skymten till någon barrikad. De nyfikna, som skockat sig på boulevarderna och i fönsterna, betraktade med häpnad denna massa af lavetter, sablar och bajonetter. Trupperna skrattade och pratade, pästodo somliga, andra äter sade att: soldaterna hade ett besynnerligt utseende.. Med bösskolfven mot markenstodo de, till större delen stödde mot sina gevär, och syntes till hälften dignande aft trötthet eller nägon annan orsak. En af dessa gamla krigare som vävjt sig att läsa i soldatens blick, general L., sade då han passerade förbi caf Frascati: De äro fulla. Sädana symtomer visade sig äfven. . I ett ögonblick Jä massan ropade: åt truppen: Lefve republiken! Ned med Louis Bonaparte! hörde man en officer Halfhögt säga: det det osar redan af slagtarhus. Frän gatan Richelieu framrycker en infanteri-bataljon och mottages utanför caf Cardinal med ett enhälligt rop af: lefve republiken! En litteratör, redaktör för: en konservativ tidning, var närvarande och tillägger vid detta rop: ned med Soulouquk! , hvarvid stabsofficern, som anförde detachementet, genast riktar ät honom ett sabelhugg, hvilket, skickligt pareI radt af litteratörn; klyfver ett af de små träden vid boulevarden. Då det 1:a lancier-regementet, kommenderadt af öfverste Rochefort, hade hunnit till gatan Tåitbout, trängdes en talrik menniskop på boulevardens trottoirer. Denna bop utgjordes af invänare i qvarteret, af köpmän, artister, journalister, samt äfven af nägra qvinnor ledande sina barn vid handen. Då regimen tet passerade förbi ropade alla dessa menniskor: lefve konstitutionen! lefve lagarna! lefve republiken! I Vid detta fullkomligt lagliga rop af hopen, sägs öfverste Rochefort, densamme som den 31 Okt. 1851i I militärskolan förde ordet vid den bankett som 1:sta lan ierregementet gaf ät det 7:de, och som vid denIna bankett h:de föreslagit denna skäl: för prins Na poleon, för statens chef, ban är en personifikation af Jordningen, hvars försvarare vi ärov — sägs, säga vi, öfverste Rochefort sporra sin häst midtigenom stolarna på trottoiren in i menniskohopen; hans trupp I följer honom tätt i spären, och män, qvinnor och I barn — alla nedsablas. vEtt stort antal af dem Istannade på platsen, säger en af statskuppens försvarare och tillägger ytterligare — det var ett ögonblicks verka. Det lärermedgifvas, att denna teckning, om den är sanny sätter militärmaktens förhöllantide vid tillfället i den icke vackraste dager, samt utom allt tvifvel ådagalägger, att densamma utan skäl anföll obeväpnade vanJdrare med en verkligen skändlig brutalitet. I Men som detta förekommer inom de 29 sidor, hvilka baron von Rosen förklarat för ganningslöst alltsammans,, så vidt det går ut på att tillvita militären grymhet, så bör äfven i detta afseende Victor Hugos arbete jemTföras med andra källor. I Till en början synes det af kapten Jesses Thör ofvan intagna berättelse till the Times, att han klockan 2, vidsfåterkomsten från ett besök i staden, vid ändän af gatan Vivienne mött en hop menniskor, som af militären drefs från bulevarden in isidogatorna och som dervid skrek: sauvez-vous!, -Det är likväl icke Ifrån någon sida påstådt, att de som befunno Isig på bulevarden, bade genom ringaste våldf samhet gifvit anledning till denna jagt från Iden väpnade styrkans sida, dervid, enligt Ihär ofvan citerade stycke, många Nf spilldes på ett oförsvarligt sätt. Det är likväl icke Victor Hugo ensam, som yttrat sig öfver denna dags händelser, äfven i Frankrike. Några få veckor efter statskupen utgafs af en kapten Mauduit, — således Thafva vi här en tredje kapten — med presiI dentens egen auktorisation, ett slags halfoffi1 ciel berättelse om tilldragelserna, under titeln: t Revolution militaire du 2 Decembre, och! i denna skrift, äfvensom en annan af Granierl de Cassagnac utgifven, har i afseende på be-l rättandet af händelserna i Paris den egenhe-l .Jten som förundrar mången, att temligen upp.riktigt vidgå hvad som passerade ute på gatorna, om också de dödades antal blifvit uppgifvet ,!långt mindre än det verkliga; så att det näystan ser ut som om L. Napoleon antingen Ityckt att alltsammans varit mycket bra gjordt, -Joch genom sitt samtycke att detaljerna fingol berättas, ville injaga en helsosam förskräckelse! i sinnena, likaszom gägande: der sen j, hvad jag och mina hbandtlangare kunna. och äro Ifärdige att göra vid minsta motstånd; eller , Jockså, att han icke ogerna såg att ett svalgj emellan militären och folket öppnades genoml den ovilja som den förras handlingssätt må! ste väcka. ; ; Lemnande derhän motiverna, finna vi emellertid uti nämnda arbete en beskrifning specielt om det första uppträdet på bulevarden den 4 December, mellan kl: I och 3, eller före det tillfälle som baron Rosen hållit sig vid, och hvilket innehåller följande märkliga! upplysning (på sidorna 218 och 219) om hvad som passerade på italienska bulevarden, der öfverste Rochefort, en af Elysgens häftigaste! anhängare, hade befslet för trupperna. Bulevarden var då ännu fri att passera på trottoarerne samt uppfylld af mycket folk, då en! flock vid ingången till gatan Thaitbout ropade: lefve republiken! lefve konstitutionen! — ,Vid detta sista rop, — vi låta nu deni officielle historieskrifvaren tala — red öfverPoste Rochefort, snabbt som en blixt, med ettj nenda språng af hästen (dun seul bond) ia ee DM GÖ mm mm Em JR Rn TN TR satt SEN FT AE AA 1 ; m— RR vw RT —— Eg ee TT 5 M AR rr sm rr M (MA FA m SS