Aftonbladet – 15 november 1852, sida 3

att: Sverige, skar sig genom dessa vägor, kastande vattnet åt sidorna, äldrig intagande någon enda sjö, så vida rormannen passade på vid rodret, utan i sjögång endast intog nägra stänk akter om fockvantet. Man har anmärkt att bäde säväl America som Sverige blifvit omseglade-af mindre fartyg. . Detta: har dock endast varit förhållandet i särdeles svag! vind, och är helt naturligt att ett mindre fartyg, re-! lativt till momentet, skall omsegla ett större i den lätta eller svaga vinden, då förhällandet i en jemn bris blifver motsatsen, och der det större fartyget alltid kan ega öfverlägsenhet.. Alla de ofördelaktiga och nedsättande omdömen om kappseglingsskonerten Sverige, som under dess byggnad och utrustning af afundsjuka, illvilja eller oförständ gjordes för att nedsätta fartyget och min kredit,; .ha7 ;sälunda,, bevisat. sig. .vara. falska... Jag vill cke ingå i nägra vidare svaromäl på;alla dessa förta!, alla. dessa omdömen; — resultatet af företaget har gifvit tillräckligt svär derå. Men vi skola nu närmare. undersöka om icke denna nya konstruktionsprincip jag här framstäldt, äfven kad tillämpas på Handelsfartyg. N Man har länge trott och tror att om icke ett handelsfartyg bar fylliga förmer sämt en betydlig bredd emot sin längd, detsamma icke kan draganågonlast, gfartygens konstruktionslinier voro ? början äfven fyllige i bogen öch kunde ej I allmänhet uppnä våra handelsfartyg i fortgående, men sä snart de blefvo ängre och fingo skarpare former i bogen. gingo de äfven med en betydligare HKastighet, och man har sett.att ängbätar, gående 3 flera till en slags yt. terlighet i längd mot sin bredd och em dertill utmärkande skarphet; hå. dock -varit förträffliga sjöbätar, hvilket jag sjelf erfarit då. jag denna sommar gjordel en tour på engelska ängbåten Wave Queena (Väg-l drottningen) hvilken hade en längd -af femton gänger sin bredd och var en snabbgående, förträfflig sjöbåt. Men det är icke till denna ytterlighet vi våga taga : ut steget för vära seglande fartyg, de mäste : dock il allmänhet blifva längre i förhållande till sin bredd än nu är fallet. I stället för de trubbiga runda for-; merna af vaåttenlinier och relingen förut utdrag dessa linier i mera skarpa vinklar och den längdi som dervid vinnes gör ett man kan uppdraga förskeppen skarpare, med bibehällande af samma areala. eller kubiska innehäll,,deplåcement eller lästetal. i Frägas sedan, hvilken gär nu lättåre igenom vatt-!! net, kroppen med den mera runda, fylliga figuren i form af en halfcirkel eller parabel, eller den skarpa spetsiga vinkelen? j Det behöfves icke mänga vetenskapliga förklarin-! gar för att bevisa detta; jag anser att hvarje sundt! omdöme kan lätteligen fatta det, och de praktiska be-: vis härpå som de skarpa fartygen gjort öfver haf och oceaner, äro väl mera säkrare än de 28 tums långa träkroppar med hvilka annars skeppsbyggnadskonsten största oförgätliga snille gjorde sina theoretiska expe rimexter i en stor och djup damm ; hvilka säsom gif it vande ett motsatt resultat, hitintills varit en lag fö skeppsbyggnadskonsten. g Men jag vill ätergä till mitt förut anförda, jag 1 har talat om ett skarpare förskepp å vära handels-! fartyg, och då efter den nya metoden den största bredden ligger mera akter öfver, vinnes ett längre t förskepp som gör att. det. äfven med mera lätthet i kan göras skarpare, och har den förmån att vattnet!? kommande frän. bogen i vattenlinien stiger hästigt till I nöllspantet och. har sedan kortaste vägen utför en fylligare vattenlinia akter directe-på: rodret, samthar I ej det motstånd som i motsatt fall vanligen inträffar, t då vattnet dessutom löper mera på sidan om rodret. ) Hvad jag nu här anfört är grundadt på fysiska beräkningar, men framför allt på praktisk erfarenhet;! det-skulle?säledes vara: min. glädje om Skeppsbyggj nadskonstens idkare. och. vänner litet hvar. började : taga detta i ett närmare betraktande och utförande, : och den erfarenhet jag. nu här oegennyttigt uttalat : q ( kunde vara till nägon nytta för den konst, hvilken såsom en naturlig industrigren inom värt land om den-rätt-omfattades, kunde bringa mera främsteg och förkofran åt svenska sjöväsendet. R All vetenskap: och konst går framåt i detland, der täflan finnes; sä äfven medskeppsbyggeriet. Skulle 1 ej här en allmännare täffån kunnna uppstå attbygga ) ett godt vulseglånde handelsfärtyg, principerne för dess byggnadssätt må vara bvyilka som helst blott; syftemälet vinnes? Säsom. den hvilken, gifvit förslaget vill jag kfven ingå. i täflingen, ieke af. ötvermod, eller för det. jag tror mig. vara. nägon. mästare framför så många aktade. konstnärer inom: yrket, men för utveeklingen af: den nya konstruktionsnietoden, och för det jag tror! migarbetåt mig in i ämnet, och derigenom vunnit nägon fastän dyrköpt erfärenhet: i Jag vill derföre vördsammeligen å ätskillige xkta-: de personers inrädan, inbjuda respective färtygs-redars. och sjöväsendets vävner till deltagande i en fartygsbyggnad af ett på en gäng lastdragande och skarp-!. seglande barkskepp om 160 sv. läster, eller nägotis djupare lastadt till 400 tons, utmärkt starkt ochväl sammansatt efter den konstraktionsmetod jag hj li framställt och hvilket: bygdt af god furumed stäfvar, topptimmer mm. m; af ek, bil och bolfärdigt, kopparfast af mig levereradt den 1 nästk. Aug. för ett Pris, af 110 rår bko pr läst, uppgår enligt särskildt kost , nadsförslag komplett utrustadt till möjligen 40,000:. rdr bko, hvilken summa äfven kan: fördelas i mindre! delar, och kan derom med mig uppgöras eller kor-!, responderas, samt finnas kos nig ritning och modell ä fartyget att bese. E Ötvertygad om detta fartygs fördelar i konstruk-!j tion framför öfriga lastdragande handelsfartyg, vägar! jag, i och för täfling inom Sheppsbyggnadskonsiep,! utfästa ett pris af 100 Sterl—12 5 rdr bkö om! det af mig byggde fartyget skulle -af något annat i; Europa hitintills eller samtidigt bygåt lastdragande hanil delsfartyg af samma lästetal, med infehafvande lika ) stor last, i rum sjö, under god bris och rätt manö-!g ver, vid ansäldt käppseglingsförsök blifva omsegladt,! hvaromicke utbetalas samma summa till detta fartygs! rederi af den medtåflande, hvilket allt bör afgöras af!) sakkunnige skiljedomarecoch först ifrågakomma sedan L q 1 z t 1 1 befälhafvaren fatt tid att rätt lära känna fartyget, ! och besättningen. blifvit-tillräckligen inöfvad. i Den som . i täflingsstriden vinner, är skeppsbygg-i nadskonsten, och att arbeta derföre tillhörer hvar och! en af dess idkare; den som förlorar: priset (och hvilket: mycket möjligen kan blifva händelsed med mig) där dock icke förlorat förtjensten att arbeta för sini konst och sitt fådernesland. Stockholm och Essinge! verfoden :9Nov. 1852: Johi Fri Andersson, skepps-byggmästare. 3 VAR IT j 3 E I sÄTTEGÅNGSoch POLISSARDE Af. rådstufvurättens -fjerde afdelning dömdes dag förre korrekftionisten Carl Gustaf Schildt, hvil tillförene -undergåttbestraffning. för 1:sta och saa nart akÄld nstbevnis för data å