Aftonbladet – 15 november 1852, sida 2

anda tul Samens sydliga strand, Ja ett god: stycke längre, ty öfra linien af Saima kanal skall nyligen hafva blifvit öppnad för allmänhetens begagnande och en med, sand. lastad pråm der nedgått genom alla slussarna. FT: UTRIKES. Med ångfartyget Lennart Torstenson erhöllo vi i går utländska blad med wunderrättelser från London af den 7, från Paris af den S, från Brissel af den 9 samt från Hamburg at den 11 dennes. Från Frankrike oraförmäles antagandet af senatus-consultet om kejsaredömets återinförande samt dess öfverlemnande till Louis Napoleon. . Folket är kalladt att den 21 och 22 dennes rösta öfver det i anledning häraf framlagda förslag till folkbeslut. I Turin är listan på de nya ministrarne offentliggjord. De. Spanska: cortes skola vara sammankallade till den 1 December. Från Turkiet erfar man, att ersättningssumman i stället för det icke ratificerade lånet blifvit åvägabragt genom subskription. Nordamerika har genom Websters död åter forlorat en af sina utmärktaste statsmän. FRANKRIEE. Härifrån ganska vigtiga underrättelser, men ingenting oförutsedt,; om man undantager marskalk Jerömes nedläggande af preszidentskapet i senaten. Kejsaren. skall: nemligen för framtiden sjelf presidera uti denna församling. Hvad som i öfrigt omförmäles var förutsedt: . Senaten bar voterat. senatus-consultet och öfverlemnat det till Louis Napoleon, som till den 21 och 22 i denna månad kallat fransmännen att deröfver rösta, samt inkallat lagstiftande kåren till den 25 för att företaga den slutliga uppsummeringen afrösterna. När kejsaredömet derefter kommer att utropas vet man ännu icke med visshet. Gissningarne väga mellan den 2 och den 10: December. De tio medlemmar af senaten, hvilka framlade förslaget om kejsaredömets införande, voro Mesnard, Troplong, Baraguay dHilliers; kardinal dn Pont, general dHautpoul, baron de Lacrosse, marskalk Vaillant, general Rignaud de Saint-Jean dAngeåly, grefve Simon, general Ornano. Den af Monitören meddelade officiella redogörelsen öfver senatens förhandlingar rörande frågan ger vid handen, att sedan de särskilda artiklarne blifvit successift antagna blef slutligen, vid anställd votering öfver det hela, senatus-consultet antaget med 86 röster af 87 voterande, samt undertecknades derefter af alla de närvarande medlemmarne. Omedelbart. efter sessionen begåfvo sig samtlige senatorerne, i stor uniform, och deras eminenser kardinalerne i röda kåpor, in corpore till Saint Cloud. Tåget företräddes af en kavalleri-eskort. Senatorerne samlades i stora galleriet. Några ögonblick derefter inträdde prins-presidenten i salen, omgifven af sina ministrar och de af statsrådet utgedde kommissarierne samt åtföljd af sin stab. Vid sitt inträde helsades prinsen med ropet lefve kejsaren !n. ; Senatens förste vicepresident Mesnard öfverlemnade till prinsen det i dagens session antagna senatus-consultet och höll dervid följande tal: Monseigneur! Då ett stort land såsom Frankrike låter höra sin röst, så är den första pligtem. för den politiska korporation, till hvilken den vänder sig, att höra der och att besvara den. Sädan var ers höghets tanke då. ni kallade senaten att rädpläga öfver denna storartade rörelse i: allmänna opinionen, som yttrat sig med sä mycken enighet och energi. Senaten har förstätt att denna storartade manifestation rättfärdigas pä samma gäng genom de omätliga tjenster som Ti gjort, af det namn nt bär, af de garantier som storheten af er karakter, er vishet och ert fasta sinne gifva för framtiden. Senaten har förstätt att Frankrike, efter så mänga revolutioner, känner behofvet.att sätta sina öden j skyddet af en mäktig och nationel regering, som, icke fasthängande vid det förflutna annat än genom min: nena af sin ära och lagligheten äf sitt ursprung, föl närvarande uti. folkets bifall finner elementer till styrka och varaktighet: Senaten gör-sig.en ära af att-vara. en trogen tolk af landets önskningar och känslor då den i edra hön. der nedlägger det senatusconsult, som kallar eder till kejsaredömet. : . NG rop af slefve kejsaren hördes vid dessa or Prinsen: svarade : .. Mina herrar senatorer ! Jag tackar senaten för den beredvillighet hvarmed den motsvarat landets önskningar genom att öfverlägga om kejsaredömets återupprättande och aftatta det senatusconsult, som bör underställas folkets antagande. Dä för fyratioåtta år sedan, i detta samma palats, i denna.samma sal och under likartade omständigheter, senaten kom att ät eheten för min familj erbjuda kejsarekronan, svarade kejsaren med dessa minnesvärda ord: Min ande skulle icke långre vara med mina: efterkommande -fränden-dag de skulle upphöra att förtjena den stora nationens kärlek och förtroende. Näväll -hvadosom i dag djupast rörer mitt hjerta, det är att.tänka det kejsarens ande är med mig, at hans tanke leder mig, att hans skugga beskyddar mig, emedan j genom en högtidlig handling kommen att i franska folkets namn bevisa mig att jag förtjent lan dets förtroende. Jag behöfver icke säga er, att mit oaflätliga bemödande skall blifva att med er arbeta på Frankrikes storhet och lycka.e Ropen slefve kejsaren utbröto nu med förökad styrka. Senaten förtjenar verkligen allt. loford för ferm expedition. På -4M, timmar hade: man rådplögat, beslutat, Vårit i S:t Cloud och hunnit tillbaka igen. Ett af-LouisNapoleon utfirdadt dekret sammankallar nu. franska folket till den 21 och 22-1 denna månad för att antaga eller ONA POS RE nå KE SR nt