Aftonbladet – 11 november 1852, sida 3

Joden, upptäckt 1811 af Courtois, häde emedlertid lifvit och är ännu ett mäktigt agens i fotografi dasuerreotypi. År 1831 upptäckte Dagnerre ljusets förnåga att inverka på en joderad silfverplät och är 835 lyckades han att efter oialiga försik medelst vicksilfverängor fullkomligt framställa bilden af et! sremal på den joderade plåten. Den 7 Januari 1839 omtalade åÅrago i Franska 7etenskapsakademien en äf en m:r Daguerre gjord ippfinniog att fixera de bilder som synas i en camea obscura. Emedan -ailmänheten då ej. fick mera zsunskap om Daguerres förfarande, föranlät detta ngelsmannen Talbot att den 30 Januari samma är neddela Royal Society sin method att pä papper ervälla sädane bilder. Emedlertid offentliggjorde Daruerre och Niepcee sin metod (den allmänt bekauts laguerreotypien) sex mänader derefter och Talbot ick följaktligen ensam: bibehålla äran af fotografien: ippfinning. Fotografien blef under de första ären efter dess ffentliggörande ett vigtigt föremäl för experimenter if många utaf Europas utmärktare fysici; värdefulla bidrag lemnades af en Grove, Herschel, Bequerel, Hunt, Petzhold, Gaudin m. fl. Genom dessa bemölanden bragtes väl fotografien ganska långt, särdeles ;senom en af Blanchart-Evrard är 1847 offentliggjord örbättring af Talbots metod. Alla dessa förbätirinsar afsägo likväl förbättrandet af den negativa bilder vå papper; men ea sådan kan, tiil följe af olikhe. erna i papperets massa, aldrig lemna en vacker po: itis bild, utan mäste porträtter, bvilka vanligtvi: rambringas enligt denna metod, eiterät med pense eetoucheras af nägon artist, så att den färdiga bilder ir lika mycket en produkt af artistens som fotogra fens verksamhet. För att afbjelpa dessa olågenbete: föreslog Niepee (en son af Daguerres numera aflidn: sompanjon), att, i stället iör begagnandet at papper ill den negativa bilden, använda glasskifvor, öfverlrägna med stärkelse eller ägghvite. Sedermera bar nan brukat lim, collodioa m. fl. ämnen, som full zomligt motsvara ändamälet, men behbandlingssätet fordrar då en otrolig öfning och är sä inveckadt, att det af högst få fotografer begagnas. Under de sediast förflutna åren hafva de bästa fo ografier blifvit gjorda i Rom, hvars gamla arkitekto. niska minnesmärken lemnat rikhaltigt stoft ät ätskil iga franska fotografer, hvilka för närvarande äro sända såsom de utmärktaste i sin sak. För att förslåra huru ef uppfinning, gjord i England, nästar uteslutande af fransmän förbättrats, är nödigt fästa ipprmärksamheten på den allmänt kända vanan ho: Togelsmännen, att taga patent på alli möjligt inon ippfinningarnes område. Detta har äfven Talbo: jort och sä gruodligt, att en mängd användningssäti ch förändringar af hans metod, hvaraf en del hel ch hället opraktiska, äro uteslutande: förbehälloa hoom. Detta har föranledt ordföranden för ett i Lon lon nyligen stiftadt sällskap för fotografiens uppmun: ran och fullkomnande, att jemte den bekante lord tosse under sistlidoe Juli mänad tillsända sir Talbot ;n skrifvelse, hvari de, görande konom uppmärksam vä de stora förbättringar somi Frankrike oupphörligt söras i den engelska patenterade uppfinningen, hemtälla om -ban ej numera skulle vitja öfverläta den it allmänheten. Talbots svar utföll jakande och han vifogade alla de patentbref han under 13 är uttagit ; sin uppfinning, förbehällande likväl sig sjelf rättigeten. att dermed taga porträtter till afsalu ät puliken. å Sädan är i korthet fotografienshistoria; mycket unde visserligen vara att tillägga, men dem som äro ntresserade af ämnet kan jag hänvisa till Dinglers ournal, Polytechnisches Centralblatt, The Art Jouräl, La Lumigre m. fl. tidskrifter, som lemna rikaltiga upplysningar i denna sak. Stockholm den 1 November 1852. Gust. Carleman.