Aftonbladet – 11 november 1852, sida 2

Article Image
fjeskade och sprungo i alla vrår, än hit och än dit, utan att likväl åstadkomma några synnerliga resultat, utom ådagaläggandet af en redebogenhet öfverhufvud att vända upp och ned på alla skapade ting för sin massers och hans sälskaps beqvämlighets skuld. Lägg till denna tafia en lustigt fladdrande och sprakande brasa, som gladeligen uppstiger i en stor vid spisel, under det dörren och alla fönster stå vidöppna, och kallikågardinerna fläkta och. flämta i draget af en kall fuktig aftonluft — så har ni för edra ögon alla ljufligheterna af ett värdshus i Kentucky. Våra dagars Kentuckian utgör ett särdeles upplysande exempel till läran om ärfda instinkter och fallenheter. Hans fäder voro väldiga jägare, som lefde i skogarna, och sofvo under fria, öppna nimlahvalfvet, med stjernorna till nattlampa; och deras afkomling allt intill denna dag beter sig såsom om huset vore hans bivuak, — bär hatten på hela dagen igenom, vräker sig omkull och lägger benen på ett par stolar eller en spiselkant, på samma sätt som hans fäder lågo på gräsvallen. och lade sina ben på kullfallna trän och stubbar; — låter alla dörrar och fönster stå öppna, vinter och sommar, för att få tillräcklig luft åt sina stora lungor — kallar alla mens viskor för sfremling, med nonchalante bonhommie, och är för a den öppnaste, medgörligaste och gladaste ture i verlden. : i a I en sådan samling af de fria och obesvärade inträdde vår resande... Han var jen kort, .undersätsig man, omsorgsfullt klädd, med, ett rundt, välvilligt ansigte, och såg så der litet fjeskig och egen ut. Fan ådagalade en synnerlig omsorg om sin ka psäck och sitt. paraply, som han inbar med. egna händer, envist afvisande uppassarneg alla försök att få hjelpa honom dermed. Han såg sig omkrin i källarsalen. med en viss orolig uppsyn, och sedan han åt sig och gina saker utsökt den varmaste vrån, lade han sakerna under en stol på hvilken han satte sig; och med. något skygga blickar betraktade den notabla herren med fötterna på spishällen, som spottade till höger och venster med ett mod och en fart som väl kunde en smula oroa en fin herre med ömtåliga nerver och vissa Vanor. dyte)

11 november 1852, sida 2

Thumbnail