Aftonbladet – 10 november 1852, sida 2

11 af bevillningsförordningen me taxerings-lutgö männen fättighet att ne sätta Iniö ren för allal våg: i 9 och 10 SS uppgifne personer ätvför fiskarel ye i städerna, de der äro borgare, dan att vara frå alldeles utfattiga, och på sådan gri afgiftfrie, 2 likväl j Häkta den fastställda misiften inomtills deras klass erlägga,, och likasäem, som,nag eburu egande enskild förmögenhäl drifva sålalla obetydlig rörelse, att den icke arotsvara mi-ltill nimiafgiften inom klassen, dock !essa förhål-l nat landen med vederbörliga bevis sty: d Det är på detta sätt genom de yldiges egen2e försumlighet att uppgifva och sturu liten röten: relse de drifva, som de kommaxeras liksomltryt vore de i full utöfning af sitt yrk 8y8 Nu då mantalsskrifnipgen som pågår, mästelpyj det vara för mängen, som icke haoga reda på bevillningsförordningens föreskriftnska vigtigt att blifva erinrad, att hans manta:kningar börajSser vara fullständigt upplysande, äfveftt uppgifterna tol till taxeriogskommittåerna skola wstyrkta, somlani i 11 8 säges. Genom aktgifvande kanna många ful undvika obehaget att se sig på utlagor, som gränsa till utpressningar, äfvensorket och kostnaderna med besvär hos pröfningiitte och kammarrätt. Det vore äfven väl om dn sjelfva sakna tillräcklig kännedom i hitbörandeganden, alltidlö egde tillgäng till pålitliga biträdå kunde mycket trassel besparas bäde för ensteh auktoriteter. Handelsmansenkan Norling, sofvit taxerad för borgerlig rörelse med 400 rdrs ist, klagar här: öfver under uppgift, liksom Rölitt hon icke utsfvar någon rörelse, om icke dejibland förflytta sig på Stockholms gator eller isin boning och sitt lilla kök. Om den, som föt hennes besvä:sskrift, i stället för att i gånska de ordalag yttra sig om taxeriogskommitteens ät upplyst henne om föreskriften, att hon bordt nevis styrka, det hon uppsagt burskap eller icke : nägon rörelse, sä hade han troligen mera, än zagnat henne. F. d. bryggaren 4, Höijer är rad för borgerlig rörelse med 400 rdrs inkomst, han enligt nul,, företedt protokoll uppsagt bursken 29 April 1851 Pp och i Oktober samma är, enligyg af destilleringsPp: bolagets kassör, upphört att varsdlem af detta bolag, Då han i-debetssedeln är agen säsom aför detta bryggare, så tyckas taxernännen icke hafval ri saknat kännedom om att han ujrt med sitt yrke. Det synes säledes i detta fall icara bristande upptysningar, som föranledt den bh: taxeringen. Om iet, som det tyckes, är nägot nag, så blir det väl k rättadt at pröfningskommitteen;a man kan dock icke undgå att finna det besynigt att en person,!o som tydligen benämnes för de utötvare af ettle yrke, likväl taxeras som om hannu hade det i full frift. Skulle taxeringsmänneiaft kännedom att Höijer egde annan inkomst, hvire han till detta belopp borde taxeras, så hade cväl varit lätt attl! utsätta det i debetssedeln; hvamom äfven skenet af orättvisa försvunnit. Förhällandet är ungefär detsma med den 71-äriga skeppareenkan Holmqvist, som Vit taxerad för kläd-? sömnad med 200 rdr inkomst. on uppgifver i sina l! besvär, att hon hvarken sjelf e genom andra verkställt nägon klädsömnad, utan bon föder sig medl tvätt. Om nu herrar taxeringsn baft sig bekant,l att den äldriga klagandens tvägller annat förvärfsmedel är så lönande, att hon Ide taxeras som för borgerlig rörelse, så hade det igen varit lämplizare att beskatta henne derförin för ett yrke, som hon kan förklara att hon icke jfvat. Sädana förvexlipgar väcka hos de skattdragar obehagliga känslor. Notarien 4. Rundqvist, som taxerad för sin löneinkomst, har serskildt och få för i är blifvit pä törd bevillniog såsom advokat fjerde klassen. Han bar icke uppgifvit sig som säd: och bifogar pu besvären bevis att han vid härvande underdomstolar icke uppträdt som sakförare. VM är han syssloman i ett par mindre konkurser på lidet, men derföre har han ännu icke uppburit någo ärfvode. I hofrättep har han icke utöfvat någon Ivokatyr, om icke sä skall anses, att han inlemnatoch uttagit ätskilliga bandlingar, för hvilket ban ljväl uppgifver sig insalunda hafva haft en inkom;, som emotsvarar den bonom päförda bevillning. Oa burn skall han styrka, att han icke varit sakförare? skall han skaffa sig bevis frän alla: Sveriges domar? Då man nu mäste förutsätta att en af stadens ena juridiska tjenstemän, hvars verksamhet och inkomskällor icke gerna kunna rara okända, talar sanning oa icke gör oriktiga uppgifter för att undandraga sig lglig och skälig skatt, sö finner man notarien Rundqvisitaxerad för en inkomst, som han icke haft, och det st, att det nästån blir omöjligt för honom att bevisa den vara honom orät päförd. Skulle sälunda den principen utbilda sig att man efter taxeringsmännens godtycke och blott förmodanden kunde bli taxeral för hvilken inkoms som helst, så snart man icke vore i stånd att bevis: det man icke haft den, så vore i sanning ett nog vid fält öppet för de 50 taxeringsmännen af tre riksstän sekuec AniEramandslassen. hesvupv Stockholm be lertid för principens skull att antecknas. . Trädgårdsmästaren Gimberg har de föregående äre appgifvit och blifvit taxerad för den inkomst han kur de hafva som arrendator af en större plantage; me i är skulle han, efter uppsägning, vid fardag på vi ren aflemna det och kunde således icke uppgifva ir komsten deraf till taxeringen, Likväl har han bli vit taxerad, som-om han ännu brukade plantager utom det att han får skatta för sina verkliga oc uppgifna inkomster. Detta tyckes dock vara nägt strängt och lemnar säkert ett af de mångfaldiga b visen på allt det trassel och all den oreda, som äl oskiljaktiga och oundvikliga från närvarande tax ringssätt. Kd Men vid en fortsatt granskning af de till pröfning kommiteen inkomne besvärshandlingar, skall ma icke sakna andra och vigtigare anledningar till b traktelser i förevarande ämne. )