Aftonbladet – 6 november 1852, sida 2

den sjelf, då Aftonbladet ur Posttidningen aftrycker polemiker mot Sv. Tidning., försakar att bibringa siva läsare något nöje genom afiryckande af Friskyttens artigheter mot Aftonbladet? Till denua försakelse se vi, för vår del, igen förnuftig grund, och vi förvåna oss ganska mycket hvarföre ej Sv. Tidningen kan vidare unna sina läsare detta lilla nöje. För nägra månader sedan tyckte vi det måhända mindre förenligt med Sv. Tidningens karakter att ösa ur der källan, men numera göra vi det ej. När Sv. Tidaingens taktik fordrar ett utfall mot Aftonbladet, då rusar likgom på en högre vink det ädla brödraparet Friskytten och kolkets Röst, för att på sitt manår soutenera den finare konservatismens angrepp. När A.B. hade fällt ett omdöme öfver en ryktbar författares politiska skriftställareskap, då var det dessa säta kämpar som i första ruramet med rörande endrägt hjelpte Sv. Tidningen att kanonisera den bortgångra medarbetarens minne. Hvarföre försakar Sv. Tidningen nöjet att undfägna sina läsare med någon af dessa älskvärda tvillingsbröders godbitar, då den icke försmår vissa landsortsblads fina uttryck om Aftonbladets utgifvares gemenhet 0. 8. v.? Någon gång ha wi visserligen funnit i Sv. Tidningen en omskrifning af samma saker som förut stått att läsa i den stora skandaltidningen, men detta hör till undantagen. Hvarföre försakar den vissa ädla och framtörallt qvicka fynd i skandalpressen, när den, tvertemot sina egna förklaringar vid årets början. söker genom reproduktioner af insända bita) i landsortsblad bevisa, att hela Aftonblade skrifves af en enda person, och att denna end: saknar alla praktiska och framförallt juridisk: kunskaper o. s8. v.? BSannerligen, vi se inte skäl hvarföre Sv. Tidningen skulle numer: neka sig det nöjet att undfägna sina läsare me en och annan godbit ur de roliga ckotid ningarne , och vi be Sv. Tidnin — att denna sak ej på minsta vis genera i