Aftonbladet – 6 november 1852, sida 2

öreslagen, samt den vid sistlidne riksdag beviljade nya I f ;rofessionen i teoretisk och agronomisk kemi, till hvil-!r sen vetenskapsakademiens kemist, prof. L. F. Svanerg är ensam sökande. Till professionen i medicinskiu kemi är prof. Wallqvist likaledes, säsom bekant, ensam sökande; och till den lediga teologiska professionen, den uti pastoralteologi, har adjunkten Toren första rummet å förslaget. Utom dessa fyra äro ännu tvenne andra professioner äfven lediga, nemligen den efter Palmblad i greviskan, samt den äfvenledes vid sistl. riksdag nyskapade i 200logi. Ansökningstiden till den förra gär likväl först i dessa dagar till ända, och en sökande till den sednare har begärt och erhällit förlängd specimenstid, sä att tillsättningen af dessa i alla fall icke kunnat väntas sä snart. Bland andra mäl, hvilkas afgörande ä högre ort mån afvaktar, äro de som angä reglerandet af det 2kademiska examensväsendet,ifrän studentexamen ända till de särskilda fakultetsgraderna, de mest framstående. Säsom bekant är, fann siatsrädet Genberg för godt att kringgå alla dithörande frägor vid utfärdandet af de med så mycket bräk förberedda nya universitetsstatuterna, hvilka med nästkommande ärs början skola. vinna tillämping. Vi stå säledes i detta afseende ännu och stampa i den gamla leran, utan att ens veta om vi nägonsin få komma pä det torra. Och likväl fanns och finnes väl ingen riktning aflc universitetslifvet, hvaruti en reform af författningarne l, bäde 3f professorer och studenter kännes säsom ett så djupt och trängande behof, som just denna. Aro de föredragande hos kansleren och konungen nog blinda för att icke inse detta? Eller vet man icke ännu hvad man vill? Eller törs man icke ännu fram dermed? — Hvad särskildt den filosofiska graden angär, blir den dithörande mängslöjden i studier redan förut. orimlig, blott ännu hufvulösare med hvarje ny profession som inrättas i denna fakultet, då ieke tillika en genomgripande förändring af graden göres. Af den nyss utgifna akademiska katalogen synes, att teologiska fakulteten för närvarande utgöres af 3 professorer, 2 adjunkter oeh 5 docenter, hvarförutan i professor och 1 adjunkt äro vakante. Juridiska fakulteten utgöres af 4 ordinarie professorer, 1 adjunkt, tillika extraordinarie professor, och 1 docent; hvarföratan äfven här 1 adjunkt är vakant. Medicinska fakalteten utgöres af blott 3 professorer, men har icke mindre än 1 professor och 3 adjunkter vakante. Professorn är, säsom redan sades, färdig att tillsättas, och fakulteten blir dä fulltalig, men adjunkturerna synas här dömde att ständigt stå vakanta. Man behöfver blott jemföra antalet af denna den medicinska fakultetens lärarepersonal med den minst tre gänger starkare, som karolinska institutet i Stockholm har att uppvisa, för att fiona en tillräcklig förklaring till det fenomenet, att de unge läkarne allt mera draga sig ifrån universitetet far att nästan uteslutande studera i Stockholm. Slutligen utgöres den filosofiska fakulteten af 12 ordinarie professorer, 10 adjunkter, hvaribland 3 tilllika äro extraordinarie professorer, samt 22 docenter. Dessutom äro 4 professioner och 1 adjunktur äfven i denna fakultet lediga. Antalet af närvarande verklige studenter, när man såsom sädana endast räknar dem som genomgätt studentexamen, är enligt samma katalog endast 862. De äro säsom vanligt fördelade i fjorton nationer, ai hvilka för närvarande Wes manlands och Dala nation ar talrikast, med 114, och skänska nationen deremo sasom vanligt fätaligast, pemligen med blott 3 studenter. Närmast Westmanlands och Dala nation komaer i antal Östgötha nation med 105 (eller med examinandi 110), och nast denna Stockholms med 100. Utom ofvannämnde 862 egentliga studenter, hvarsbland likväl äfven ätskilliva yogre akademiska tjenstemän ärö räknade, upptager katalogen ieke mindre än 64 yoglingar, som vistas vid akademien utan att sonu hafva tagit studentexamen. De äro enligt det på sednare tider vedertagna bruket delade i tvemne klasser: examinandi och sä kallade preliminarister. Till den förra klassen hänföras sådana, som ankomI mit till akademien med fullständigt afgängsbetyg från läroverk, men detta oaktadt icke genast kunnat taga studentexamen. Deras antal är nu 24. Preliminadristerna äter, eller de akademiska skolgossarne, hvilka dels i förtid lupit bort från läroverken, dels kommit omogna ifrän privat information, men icke desto mindre fått inskrifvas vid universitetet, der de dock tills vidare skola anses stå under enskild inspektion, äro icke mindre än 40 till antalet. Af dessa äro 23 elter mer än hälften öfver 20 är gamla! Man inser numera tämmeligen allmänt äfven här det misstag som begicks, då man vid akademien inrättade denna skolgosseeller gymnasistklass, Det I menliga inflytande, som densamma haft både på universitetet och elementarläroverken, är så ofta omtaladt och för dig så väl bekant, att jag icke behöfver Il göra dig uppmärksam derpå. De offentliga föreläsningarne äro efter vanligheten licke på längt när så mycket besökta, som man af deras kostnadsfrihet och studenternas antal skulle I yvänta. Orsakerna dertill äro fiera. En af dessa ä: latan tvifvel att somliga bland protessorerna sjelfva icke göra sig mödan att gifva sina föreläsningar de .lintresse som vederbör. Man hör icke sällan blant yngre akademici talas derom, att detta och ätskillig annat otvifvelaktigt skulle vara mycket bättre, on universitetet vore förlagdt till hufvudstaden unde kontrollen af en större oftentlighet. Emellertid tycker man sig i allmänhet fiana er nägorluada allvarlig hemflit hos studenterna, äfven som att de öfverdrifna-gästabuden med thy ätföljand nattvandringar, skräl och öfverväld på gatorna m.m aftagit. Man tillskrifver detta till en del säväl in flytelsen på mänga af resan till Norge, hvilken ick Isunde förfela att hos deltagarne qvarlemna en vis S lyftning i studentmedvetandet, som ock den allmänn M sorgen öfver den älskade studentfurstens död, hvilke gjort sinnena mindre benägna att öfverlemna sig ä glädjen eller öfvermodet och stämt dem för mer allvarliga tankar. oo De högtidligheter, hvarigenom universitetet skal gifva ett offentligt uttryck ät denna sorg, och bvar vid professor Böttiger och magister Staaff skola upp träda såsom talare, den förre ä konsistorii, den sed nare ä studentkärens vägnar, hafva mäst tills vidar uppskjutas. Man har nemligen icke arsett passand att anställa nägra akademiska högtidligheter af hva slag som helst, så länge konungens helsotillständ ä så oroande. : Den nya studentföreningen synes icke röna de framgång eller det allmännare deltagande, som ma trott sig kunna vänta. I allmänhet hvilar en vis ja sömnaktighet öfver allt hvad associationer heter, hö yn säsom tyvärr äfven annorstädes i värt kära fädernes s land. Nationsföreningarne hafva längesedan förlora te all inre sammanhållning; den anda som tordom gjord je dem lefvande finnes icke mer och bör också knapp önskas tillbaka. De försökta nya föreningarie efic olika studier (fackföreningar) hafva icke fätt nägo ju fart. Skandinaviska Sällskapet har gått under elle åtminstone gätt upp i den nya studentföreningen, oc 4 denna äter har knappt ännu kommit till lif. tal Det mest nedsläende af allt är dock kanske, att de he Akademiska Läsesällskapet, denna förening, som me sunderstöd af bibliotekets tillgängar ochandra derti sn anslagna medel, utan nägra tryckande ärsafgifter få Je! deltagarne, erbjuder sina ledamöter tillfälle till lä: OM POM 49 br rr a et tt, a