Aftonbladet – 5 november 1852, sida 3

— AGILE UU, SHAVE VVE AVUSVERR PKR UPP Rv Hults nuvarande lastageplats, eller den af kommitte: rade för jerovägsanläggningen föreslagne Getholmen — bör hafva företrädet, såväl med afseende på läget, som anläggvingskostnad, sä hafva vi, enligt särskild ill mig, Remmer, ställd instruktion, verkställt föl: jande, nemligen: a) I en skala af 400 fot på 1 decimaltum uppmätt, lodat och pliktat hela Hulta-bugten, samt derefter oppgjort hosföljande generalkarta. (Här följer när: mare beskrifning öfver nämnde karta). b) I dubbelt så stor skala, eller 200 fot på 1 decimaltum, upprät: tat samt med täta pliktningar och borrningar försett en specialkarta öfver Hults nuvarande lastageplats. (Här följer des närrasre, beskrifoingen). I samman: hang med denna specialkarta har undertecknad, Remmer, uppgjort betänkandk, plan och förslag till hamnoyggnad vid Hults nuvarande lastageplats. Protokou till nivelleriogen af strandens höjning öfrer lägsta vattenytan följer äfven red förenämnde betänkande: e) Efter samma principer och i lika skala med sistnämnde är äfven en specialkarta öfver Getbolmen appgjord, samt med plan, sektioner och profiler försedd. Betänkande, plan och förslag till föreslagen samnbyggned derstädes är jemte protokoll öfver nit velleringarne äfven vidfogadt. (Följa nu nägra an-I märkningar öfver generalkartan). Hultabugten, belägen vid pass en svensk mil söder om Christinebamn, är, säsom a? generalkartan synes: bildad i form af en större vik — den egentliga Hults-) viken, begränsad på 3:ne sidor af Hults egor — och ett suvd — danadt af Getholmen, Björneborgs strand, F-lbolmarne och Gärdsskär, samt till en del skyd-j Idadt af ett stort grunifiack, som omgifver och på sätt; och vis sammanbicder de sistnämnde holmarne. —; Vid första piseendet förefaller denna bugt ingalunda olämplig f r anläggandet sf en bamnbrygga, antingen genom utförande af.en vägbrytare vid närheten af Hults nuvarande lastageplats, eller genom bildande af likartade skydd å pi-rres perdues mellan stora Fallbolmen och Gårdsskör samt derifrån i S.O. rigt-: ning ut till 10 fots djup vid Weneros Jägsta vattenyta — och allt detta sf.orsak, att vinkeln, som om-! fattar gränsen för de vindar, hvilka kunna med hög. sjö oroa bugten, uppgär till högst 90 gr., eller ifrän S:V. — om vestlig — till och med N.V. Med stöd af de uta oss verkställde, här ofvan; nämnde mätvingar, pliktningar och undersökningar, och efter inbemtandet af alla de upplysningar i öf-; rigt som ämnet rörer och som kunnat erhällas af nu. Ji dessa farvatten trafikerande ängfartygsbefälbafvare, skeppare, lotsar m. 8., är efterföljande jemnförelse Jemellsn de begge ifrägasatte hamnlokalerna uppsatt: bäda ställena — Hults nuvarande lastageplats och Getbolmen — kän, genom ändamälsenligt utförda: vägbrytare, vinnas ett säkert skydd för alla vindar, och inseglinget till begge är underkastad ungefär samma omständigheter, lättnad eller olägenrhet,! — ty blott ett farvarted: finnes till begge; — den af flere uppgifne inre farleden till Getholmen frän Wåhlösundet kan; enligt hvad af generalkartan synes, ej na-! vigeras af 10 fots djupgäende fartyg under lägsta; vattenhöjd, hvilket segeldjup blifvit antaget so minimum vid säväl dettg betänkande, som äfven vid beräkningarne af specialförslagen. Det synes likale des lätt af kartan, att sundet emellan Getholmen och Fallholmarne, i sitt närvarande skick, lemnar bädel! större svajrum och är bättre skyddadt emot sjögäng,j. än den lilla bugten inom Jernbo-grundet vid Hult, hvilken sednare, omgifven af grund, reflar och bränviogar, vore högst farlig, om ej omöjlig att angöra och lägga sig för ankers uti vid hög vestlig sjögäng. Skyddas äterigen den sistnämnde bugten vid Hult medelst en vägbrytare, i form och utsträckning sä; som är antydt å kartan, och fördjupas bela den af samme vägbrytare, den förestagne kajen och linien begränsade hamnbassinen, så bildar man sig derige-l. nom en fulikomlig, säker och god hamn, med enj area af 617,300 qv. fot, medgifvande en 2000 fot) läng lastkaj och inrymmsande 100 fartyg af största dimensionen, som navigera Götba kanal och Trolihätta slussar, hvarje fartyg beräknadt till (110 gänger 24) lika med 2640 och platsen till detsamma mera än i dubbelt eller 6173 qv.-fot. Vägbrytarne, som hafra för ändamål att mot sjögäng och dyningar freda den ifrägatte lastkajen vid Getholmen, bilda, i förening med omgifvande land och grund, en emot alla vindar skyddad bamnbassin af c:a 2,180,000 qv.fot, hvilken, säledes, efter samma beräkning som för Hults kamn, bör kunna iorymma 3 till 400 fartyg och medgifver en lastkaj af, enligt särskilda förslaget, 1290 fots längd. Ankarbottnen är i bäda de föreslagna hamnbassinerna likartad och i allmänhet god, bestäende at ett vägra fot tjockt lösare lager af mudder på styf lera; muddern är ofvanpä betäckt af en blott nägra tum tjock gruseller sandskorpa. Vid Hults bamn skulle det, enligt der föreslagne arbeten, vara likgiltigt af hvad beskaffenhet ankarbottnen än mände vara, emedan pollare och rmoringar kunna anbiingas lärgsefter den projekterade vägbrytaren för fartygen att dervid förtöja; vid Getholms hampbsssin finnes, säsom nämnd: sr, god änkarsättnipg Öfversllt der ej 10 fots öjup saknas, Enligt af civilingeniören Tottie benäget lemnad upplysning, anses 4 tili 5 tunnlands terräng fult tillI räckligt för bangärd och nödiga magasiner, mm. m., till en jernvägsstation, och i specialförslagen är visadt, att en sädan plats kan beredas bäde vid Hult och Gerholmen, dels genom planeringar ä-land och dels genom de för kajernas byggnad nödige utfyllningar mellan kistranden för lastbryggornas ytterkant och stranden. Antages säledes: att det utrymme, som genom: de projekterade konstgjorda hamnbassinerna kan vinnas, är fullt tillräckligt för den rörelse, en vid ettdera stället blifvande jernvägsstation kan kräfva, — ett förutsättande, som ligger utom undertecknades bedömande, — och om det i öfrigt är för sjelfva jernvägslinierna likgiltigt, hvilkendera ändpunkten af de I2:ne ifrågasatte blir bestämd, samt tages änyo i betraktande: 1) att fullkomligt skydd kan å bäda platserna vinnas genom de projekterade vägbrytarne; 2) att inseglingen till bäda bamnarne är densamma, eller rättare likartad; ? 3) att utrymme för Bangärd äfven kan beredas så väl vid Getholmen som vid Hult; 4) att begge hamnarne, äfven sedan skydden blifvit utlagde, troligen, likasorr nu är fallet, saintidigt isbeläggas och säkert äfven på samma dag befrias ifrån is. x Hvilket allt vi, efter de särdeles noggranna under, sökningarne, anse oss med full bestämdHiet Kunna påstå; Så kommer, utan tvifvel, den platsen att få företräde, hvarest samma fördelar kunna ernäs för minsta kostnad. Säsom äfven är nämndt, har det legat utom vär förmäga att bedöma, huru stort utrymme en hamn vid Idenna ändpunkt kan tarfva, och vi hafva ej heller kunnat få fullt upplysande svar äå de frågor, i detta lafseende, som af oss blifvit framställde till fiere med 1de ifrägasatte jernvägsförslagen mera :förtrogne och Isakkunnige män, såsom hr grefve Adolf v. Rosen, hr civil-ingeniören Tottie, m. fl. Likaledes: är det i äonu vid detta betänkardes afgifvande oss ej bekant, till hvilketdera stället det anses fördelaktigast att leIda jernvägen, oberäknadt hamnens mera -eller mindre lämplighet; hvadan vi således här ej äro i tillÅfälle att bestämdt förorda hamnanläggningens utförande hvarken vid Hults nuvarande lastageplats elder vid Getholmen, utan, öfverlemnande detta bestämmande til den högre autoritet, sådant vederbör, får jag, Remmer, härmed för ändamälet äran äfgifva de 2:ne alternativa förslagen, som i förestäendeblifvit omnämnde, neml.: I 1. Betänkande, plan och kostnadsförslag till enl TA FS KA (fA res Pr ;