Aftonbladet – 5 november 1852, sida 2

Article Image
dem på spåren. Hundarna har man endast något gag af der nere i plantagerna, der negrerna, när de rymma få stå sitt eget kast, och ingen menniska hjelper dem. Hör på, sade Loker, som nu varit ute i krogstuga och gjort sina efterfrågningar, de säga att karlen kom mit med båten; alltså Marks — Denna hedersman kastade en blick af saknad på de varma och trefliga rum han måste lemna, men lydde hör samt kallelsen. Sedan de ännu språkat några ord on nödiga åtgärders vidtagande, öfverlemnade Haley met synbar obenägenhet sina femtio dollars åt Tom, och d tre hedersmännen togo afsked af hvarandra tills vidare Om några af mina finbildade och kristliga läsare funni sig besvärade af det sällskap hvaruti detta uppträde in fört dem, så får jag bedja dem söka besegra sina fördo mar i tid. Slafjögar-yrket — behagade de påminna sig — häller på att höja sig till värdigheten af en lagig oc! landsgagnelig profession. När en gång hela den stor landsträckan mellan Misisippi-floden och Stilla oceaner hunnit bli en enda stor saluplate för kroppar och själar och egande-rätten till menniskor fått utveckla sig me hela kraften af nittonde århundradets lokomotiva tender. ser, så kommer utan tvifvel slafhandlaren och slaffånga. ren att räknas till sambhällsaristokratien. Under det detta uppträde föregick i krogen, fortsatte Sam och Andy, glada af bjertans grund, sin väg hemåt Sam var riktigt uppsluppen och gaf gm förtjusnin uft i alla möjliga och omöjliga läten och interjektioner, genom de ostyrigaste och tokigaste svängningar och kast. ningar med hela kroppen. Än satt han: baklänges på hästen som han grep i svansen; derpå svängde ban ha. stigt om med en kul!erbytta och satt åter på sin förra plats, i det han påtog sig en mycket allvarsam Uppsyn ch 1 stränga och högfarande ordalag förebrådde Andy ör det att han skrattade och bar sig åt som en tok, in åter slog han sig med händerna på låren och utbrast ett kikekratt, som gaf genljud långt bort i den gamla togen der de fraroredo. Under alla dessa evolutioner iöll han dock bösterna i fullt sträck, til dess, mellan lockan tio och civa. deres hofvar dånade framför herreårdsbalkongen. Fru Shelby skyndade ut på verandan.

5 november 1852, sida 2

Thumbnail