UTRIKES. Vi erhöllo i dag utländska blad med underrättelser från Köpenhamn af den I November. från Paris och London af den 28, från Brissel af den 29, från Hamburg af den 30 Okt. Från Danmark erfar man om ett nytt uppslag i arfföljdsfrågan, utgånget från en utmärkt vetenskapsman, och som icke torde blifva utan stort inflytande i denna sak. Möjligheten af ett förestående krig sysselsätter både den franska och den engelska pressen. Det är märkligt att så snart efter prinspresidentens fredliga försäkringar en regerin gens organ Moniteur de VArmee, framkastar ett lystringsord till soldaterna att hålla sig beredda på eventualiteterna af ett krig. Tyska förbundsdagen har åter börjat sina sessioner. En kongress, som torde vara af lika stor om icke större vigt och betydelse, än de sednaste furstekongresserna, är de fem herrarne Rotschilds sammanträffande i Frankvurt. Vi lemna nedanföre en öfvergigt af tyska tullföreningsfrågans närvarande ställning. Belgiska mimsterkrisen är ännu icke atslutad. Från Sardinien erfar man i afseende på den kris, som äfven der synes bafva inträffat, ingenting af nyare datum än det i gårdagesbladets postskriptum meddelade, —r DANMARK; 4 Vid omvalet till fölkethingsman i Randers skolläraren Rugaard 567 röster. Vimed?. — säger Fedrelandety — nu endast detta faktum, som är tillräckligt att inom den vidsträcktaste krets af förnuftiga män, väcka beklagande och harm, och uppskjuta de betraktelser, hvartill det gifver riklig anledning, tills vi erhålla närmare underrättelser om sammanhanget med detta val.o Som man erinrar sig, var det bondevännernas, förtjenst, att denne frisinnade, kunskapsrike och talentfulle man icke blef vald i Kjöge; det är äfven genom bondevännernas, intriger, som han nu blifvit besegrad. Ministeren för Slesvig har förbjudit spridningen af Kölnische Zeitung i nämnde hertigdöme. AN Skonerten Mörner, kapt. Brobeck från Carlshamn, lastad med trävaror, har strandat vid Lessö. Besättningen är räddad, men fartyget vrak. Geheimearkivarien Wegener har under titeln: Ett Manuscript utgifvit och till riksdagens ledamöter utdelat en skrift om ordnandet af arfföljden enligt det kongl. budskapet till riksdagen. Med all den sammanträngda klarhet cch all den öfvertvgande vältalighet, som utmärker den lärde författarens arbeten, visas klart, att det kongl. budskapet innehåller tvenne förslag. Det ena går då ut på, att prins Christian af Glicksborg skall få inräda i sin gemåls och deras gemensamma pärns rättigheter, så länge han lefver, och bestiga tronen när denna efter successionsordningen tillfaller dem, och denna del, mevar författaren, skall icke möta något motstånd, då den både öfverensstämmer med del Yslitade traktaterna och är betryggande för ramtiden. Det andra förslaget går ut på att eröfoa det danska konungahuset och även prinsl; Ohristians efterkommande med sin nuvarandel: semål den julla arfsrätt, sorå de enligt Kongeoven hafva, samma rätt, enligt hvilken prins ! Jhristian och hans efterkommande mu skulle!