Aftonbladet – 30 oktober 1852, sida 2

Sålt honom?a upprepade båda, och lyftade sina hän der, slagna af häpnad. , Ja, sålt honomp, sade Elisa med fast ton. Jag had krupit in 1 kontoret bredvid missis:s sängkaramare i nat och jag hörde rasser berätta missis att han hade sål min Harry och er, onkel Tom, båda två, åt en slafhand lare; och att han ämnade rida bort i dag helt bittida och att karlen skulle taga sin egendom i dag. Tom hade under det detta sades stått med uppräckt: bänder och utsperrade ögon, såsom i en dröm. Förs sedan han långsamt och efter hand rätt fattat hvad Elisa; ord inneburo, nedföll han snarare än gatte sig på si gamla stol och nedlutade hufvudet mot sina knän. xDen store Guden förbarme sig öfver oss! sade tan Chloe. Men kan det vara sant det der? Hvad har ha gjort, att masser skulle sälja honom?p Han har ej gjort någonting — det är inte för det Masser är tvungen att sälja; och missis — hon är alltic god, hon. Jag hörde huru hon talte och bad för oss men han sade henne, att det tjente till ingenting; att de der karlen hade penningar att fordra af honom och had honom i sina händer; och att om han ej gaf honom ful liqvid, så skulle slutet bli att han finge lof att sälja hel: godset och allt folket, och gå från alltsammans. Ja, jag hörde honom säga, att antingen måste han sälja dess två, eller låta alltsammans gå under klubban; karlen satt så hårdt åt honom. Masser sade att det kostade på ho nom; men missis — o, ni skulle hört henne tala! Ä icke hon en kristen och en engel, så var det väl ingen Jag bär mig bra illa åt att öfvergifva henne på det hä sättet; men se, jag kan ej hjelpa det. Hon sade sjelf en enda själ är mera värd än hela verlden; och gosser här har en själ, och om jag låter dem föra bort honom hvem vet hvad det då kan bli af honom? Det måst vara rätt hvad jag gör; men är det icke rätt, så måtte Gud förlåta mig, ty jag kan ej göra annorlunda!s Nå, gubbe, sade tant Chloe, ger du dig icke a också? Tänker du afvakta att de forsla dig ned till store eltven, der de taga lifvet af negrerna med härdt släp och arbete? Hellre ville jag dö än komma dit en dag! — Pass nu på — ge dig af med Lisen — du har Ju et