Aftonbladet – 23 oktober 1852, sida 1

tomer, insomnade närmare midnatt, och befinner sig, efter en flera timmars nästan oafbruten gömn, i dag på morgonen efter omständigheterna väl. Stockholm den 23 Oktober 1852. Er. af Edholm: P. O. Liljevalch. P. H. Malmsten. J.D. Grill. Om den vid FTimmelhed mördade postiljonen. meddelar Jönköpingsbladet att han hette IJohansson, var en ung man känd för redbarhet och ordentlighet, gift och fader till trenne barn, af hvilka det äldsta är fem år gammalt. Arren efter de åkomrhor som i saroma trakt icke så längesedan tillfogats Johansson, vid ett annat anfall af poöströfvare, hade knappt hunnit igenväxa, då han nu dödigen sårades af mördarnes kulor. I samma :rakt der mordet å Johansson föröfvades, har ir tio månader tillbaka en annan postiljon vid namn Stille fått sin bane. Då man hör de ofta återkommande underrättelserna om poströfverier och mord å pestiljoner, skulle man tro sig vara försatt i ett banditland, sådant som t. ex. den påfliga stolens med de katolska välsignelserna rikt be: Jgäfvade rike... Kommer det härmed att fortgå såsom hittills, torde den tid snart vara inne då Sverige genom sina många poströfverier förvärfvar sig en högst beklaglig ryktbarhet. Det kunde vara skäl att taga i öfvervägande, om några botemedel icke finnas emot ett. sådant ondt. . Ena af de hufvudsakliga lockelserna till dessa grofva missgerningar finnes deri, att postväskorna ständigt äro fullproppade med pengar. I förhållande till folkmängd och rörelsekapital medföra säkerligen icke något annat lands poster så mycket pengar som våra. . Poströfrarne hysa således alltid det hoppet att kunna göra ett rikt byte. Detta eggar till brottet. Det vore derföre, äfven för postverkets egen skully. afstor vigt att kunna införa någon minskning i de stora massorna af kontanta penningeremisser genom posten; ty risken härför är i sjelfva verket ganska stor för postverket. Man kan lätt fönka sig, att detsamma kunde på ett enda år genom poströfverier förlora några hundra tusen riksdaler. Men minskningen af penningeremisserna kan endast ske genom införandet dels af infikes-. vexlar samt dels af postanvisningar (moneyorders). De förra bero af bankorganisationen och kunna icke utan förbättringar i denna komma i gång. De sednare deremot tillhöra förbättringarne inom sjelfva postverket. Om man åtminstone på alla större postkontor, som äro belägne i städer med landtränterier eller der för öfrigt en betydligare omsättning eger rum, kunde få köpa sådana postanvisningar, å t. ex. högst 50 rdr bko, betalbara å andra dylika postkontor, skulle detta medföra en stor lättnad för liqviderna och till en icke obetydlig del minska de kontanta penningeremisserria på posten. Kunde derjemte vexlar mera allmänt införas för de större remisserna, så skulle posterna snart blifva fredade från angrepp, emedan angriparne då icke kunde göra sig någon säker räkning på rof. Den nationalekonomiska vinsten af dessa förbättringar vore dessutom af ett öfvervägande inflytande; men det ser nästan ut som detta icke skule göra sig gällande, derest icke poströfrarne slutligen tvinga oss att uppvakna från vär oeftertänksamhet. En annan omständighet, som härvid äfven torde förtjena att tagas i betraktande, är om icke vårt postverk borde emellan de större städerna inrätta såkallade malleposter, hvarmed t. ex, två resande kunde beqvämt och skyndsamt befordras, jemte posten... Om postvagnen vore försedd. med ett par resande, jemte postiljon. och kusk, skulle. nog -poströfrarne draga i betänkande att anfalla posten. Isynnerhet vore det skäl om en så beskaffad postkommunikation dagligen egde. rum mellan Stockholm och Götbeborg. . Platserna i postvagnen skulle sannolikt blifva nästan ständigt upptagne, äfven om. priset för dem sattes tem-, ligen högt, samt ett ej obetydligt bidrag till kostnaden derigenom vinnas för postverket, Aftven vore det en stor vinst för postkommunikationen, om daglig. postgång egde rum mellan nämnde städer. Kommer ångbåtsrörelsen mellan Götheborg och England i någon fart, blir en dylik daglig postgång alldeles oumbärlig; men redan nu kunde det vara anledning att dermed göra början. a — Svenska Tidningen; som såbraskande förklarar -att den för -sina läsare ej behöfver