Aftonbladet – 7 oktober 1852, sida 1

s m, Biljetter säljas ombord. STOCKHOLM, den. 7 Oktober. Det. annalkande kejsardömet i Frankrike skulle naturligtvis-framkalla en liflig diskussion inom franska pressen, ifall denna icke förstummades af det trycktvång, som det nuvarande. statsöfvyerhufvudet funnit -oumbärligt för sina tillgöranden och. sin existens. Kejsarkandidatens egna organer: hafva visserliger fritt fält för sina bearbetningar. till förmån för den nya tronen; men -att. deremot. till försvar för den. bestående ordningen eller republiken göra några direkta invändningar ekitlle ar de s. k. ordningens män anses såsom revolutionärt och kanske straffas såsom majestätsbrott, ehuru något majestät ännuicke blifvit antaget. Under en sådan sakernas stöllning torde det icke sakna intresse för våra läsare att se huru en fransk tidning, som hyser republikanska tänkesätt, förstår att på ett indirekt sätt, och med iakttagande af erforderlig grannlagenhet i uttrycken, yttra några åsigter angående betydelsen.af den under beredning varande förändringen i landets styrelse, och vi meddela der:öre följande artikel, intagen i parisertidhingen Le Siecle för den 26 nästlidne September: Hvad är Frankrike? Hvad är Frankrike? Löjliga fråga! skall man. utropa. Likvisst icke så Töjlig, ty i sjelfva verket är det just denna fråga som sedan 60 år tillbaka varit bebandlad på tusentals .olika-sätt, af pressen och på gatan, i de lagstiftande församlimgarne och på: slagfälten , och denna fråga väntar ännu på sin lösning. h Hvad är Frankrike? — Ar det en absolut monarki, en den gudomliga rättens monarki. en-konstitutionel monarki, en valmonarki, en demokrati, en borgerlig republik, en republik med allmän rösträtt, en republik styrd af diktator, en :konstitutionel republik, eller en social republik? Alla dessa frågor ha erhållit och erhålla ännu bejakningar. Hr de Maistre vill att vi skola vara en oinskränkt monarki med en altsvåldig makt. Hr de Chambord och dess anhängare säga oss att vi äro en monarki med: gudomlig rätt och att vi äro märkta med den ärftliga kunglighetens insegel. Enligt dem,.:som aldrig förmått trösta sig öfver de tid efter annan inträffade omstörtningarne af den konstitutionella kartan, skola vi företrädesvis vara ibegåfvade med ett konstitutionelt och parlamentariskt sinnelag, och det fattas oss blott eri konung som förstår att i detta hänseende foga sig efter våra anlag. Hr Romieu tänker, tvärtom, att. Cesarernes tidsålder nalkas för att taga om hand våra samhällsbetryck, och att en stark och energisk valdiktatur, understödd ai stora armåer, är det yttersta svaret påsofvannämnde fråga. Konstitutionerna af 1791, 1793, år VII, af 1848-och:1852, hvilka alla åberopa 1789 års principer, förklara att vi äro en demokrati och att den suveräna makten :tilibör folket, församladt i valkorporationer enligt bestämda lagar. Det parti som är tillgifvet lagen af d. 31 Maj, hvilket fanns före: denna lag, och hvilket-ännu :eger bestånd, påstår att vi icke ens duga för en borgeriig republik med census söm -samhällsbas och aristokratiskt hierarkiska former till prydnader på samhällets höjder. Då detta-parti innehade makten, gingo våra bemödanden ut på att visa, det vi voro en republik med verkligen allmäns rösträtt, och dessutom en demokratisk och parlamentariskt konstitutionel republik. Vännerna af theorier och de motsatta ytterligheterna skrattade åt våra framställningar. Somliga sågo endast. socialistblod rinna i Frankrikes ådror. Andra förnekade åter helt och hållet socialismen och framdrogo deremot anarchien eller åtminstone afskaffandet af all auktoritet. De efterföljande händelserna gåfvo emedlertid ingendera af oss rätt. Många millioner röster bekräftade tillvaron: af en republik med allmän. rösträtt, men en antiparlamentarisk rerepublik, och frågan: Hvad är Frankrike? syntes. härigenom hafva fått sitt svar. De som: häri sågo ett definitivt svar, blefvo dock bedragne. Problemet framkastas ånyo, och i Frankrikes provinser höra vi nu massor af röster som ropa: Frankrike, det är kejsardömet; Erankrike, det är det demokratiska