be ee sek Handiedning vid den första undervisningen POPULAR GEOLOGI af K. C. VON LEONHARD, Professor vid Heidelbergs Universitet. Öfversättning. . 40 skillingår banko. Det är icke många, år sedan geologien utgjorde en hos oss ännu snart sägdt till Fämnet ökänd kunskapsgren, atom för den egentliga vetenskapsmannen, och det är också egentligen det sista århundradets förskvingar, som män har att tacka för de från gissningarnas till vetenskapens område öfvergångna upptäckter, hvilka spridt ett nytt ljus inom vetåndets vetld öfver tillkomsten af vär jords bildning, samt i och med detsamma äfven gifva ett grundfäste för Hegreppen om många förut oförklårliga uppinbdarelser i Batorens och skapelsens historia, framför allt hela den del deraf från förgångna åldrar, som gömmes i jordens idnandöme, .Geologien blifver derföre med hvarje dag ett, allt mera intressant och eftersökt studium för den vettgirige. Af denna orsak har man trott ofvannämnde: arbete, som lemnar en sammandragen undervisning i denna kunskapsgren, och till ett billigt pris, utgöra en välkommen skrift för både yngre och äldre läsare. i För att gifva en närmare id om rikhaltigbeten af derna volym, författad af en bland samtidens utmärktaste geologer, införes här en öfversigt af innåhållet: rn — Fysikaliskt kemiska och mineralbyiskå fakta. Upplysningar erbållna genom bergsbruket; Erfarenheter af Fysiken, Kemiet och Mineralögien; Kröpparnas olikartade beskaffenhet; Icke vägbara ämnen; Värme; Smältförsök för Blåsröret; Elektricitet, Mägnetism; Geölogiskt Viga grundäninen; Naturkråfcer, som i Geologiskt hänseende spelå vigtiga rToller; Syre, Väte, Qväfre, Kol; Sväfvel; Cftör, Fluor, Fosför; Metaller; Jordoch Alkaliska metaller; Gedieget Jern; Mangan; Andra gediegna metaller; Guld, Silfver; Koppar, Bly; Qvicksilfver, Arsenik, Antimon, Vismut, Tellur; Platina, Osmivm, Iridiom, Palladium; Elementernas föreningar sins emellan; Luft; Vatten; Föreningar af Gaser sins emellan och med andra, elementer; Kolsyregas; Kolbunden och Svafvelbunden Vätgas; Syror; Salter; Jordarter: Kiseljord; Kalkjord4; Lerjord; Talkiord: Malmer. Bergarterna och deras olika uppkomst. -Fortgående bildningar af mineralmassor. Mångfalden af bergoc dsarternas beskaffenhet. -Geologiskt vigtiga; mineralier,. .. ai . Neptuniska, plutoniska och. vulkaniska bergarter; Fortgående bildning af mineralmassor;, Enkla och olikartade bergarter; Geologiskt vigtiga Mineralier; .Mineralkropparnas form i allmänhet; Mineralier utgörande väsendtliga beståndsdelar af bergarterna; Qvarz; Feldspath, Albit, Labrador; Glimmer; Auvgit och Hornblende; Magnetiskt jern; Mine:alier, uppträdande i hela bergmassor; Kalkstenar; Dolotit och Bitterspälh; Gips Bergarterna efter.deras massoch strukturförhållande. Skenbart likartade bergarter; Bergarternas struktur. Bergarternas lagring. Lagring. Schiktning. S Schikt; Djurspår af schikten; Hängande och liggande schikt; deras mägtighet, stiykning och stopning; Förändringär i schiktens läge. i ; Re, ör Petrifikater. Abe Petrifikater; Allmänna betraktelser öfver y : Petrificerade. djut--och vextlemningars olikartade beskaffenbet i bergarterna; Urbilder till petrifikater ur djurriket; Fossila vextlemningar. i Bildningar genom eld; v motsats till sådaka bergarter, som. blifvit frambragta genom vatten. Kännetecken på plutoniska bildningar i motsats tiil neptuniska aflagringar; Förekommande på gångar; Inneslutna brottstycken af genombrutna bergarter; Bergväggär, hvilkas gta förekommer slipad; Pelarartade alsöndringar; Blåsrum; Plutoniska bergarters inverkan på andra bergarter; Pri liohskonglomerater. Bergarters sönderklyfning. Sönderklyfning och dermed sammanhängande fenomenher. . IE Jordskorpans uppkomst. Inledande betraktelser; Jordvärme; Äldsta jordhistorien, jordens form; Jordskorpans bildande. sz EE HöTlang Bergsupplyftningar. Den fasta klippgrundens hastiga upplyftande; Den fasta klippgrundens småningom skeende sänkning; omvexlande böjningar och sänkningar; Bergsupplyftningar. i : Den djupaste bergskorpån af plutokiska bergarter. d Gneiss, Granit, Glimmerskiffer; Rikedom på nalmer i gnciss, granit, glinmerskiffer, Mågnetiskt jerr: Ädelstesar förekommande i gneiss, granit, glimmerskiffer; Bergarter, uppträdande jemte gravit; gneiss, glimmerskiffer. Plutoniska bergmassor, yngre än de, som bilda de djupaste delar af jordskorpan. Syenit, Hälleflintporfyr; Pechsten; Serpentin; Gabbro: .Kornig kalk: Neptuniskå aflagringar. ; . : UT ärsläfergruppen. . ; Lerskiffer; Grauwaoka; Anthracit; Grauwackekalk; Petrifikater i länkar af. denna grupp; Plutoniska bergarter inom gruppens område; Rikedomen på malmer inom terskilfergruppen; Grottor i Grauwackekalk. 4 Stenkolsberg. å Allmänna betraktelser öfver grupplänkarnas lagriogsförhål:anden: Stenkolens lagringsförbällanden; Stenkolens ursprung: och vextlemningar i kol-lagren; Vexternas förvandling till kol; Brand i stenkolsbergen; Jordoija, Bergtjära, Jordbeck; Qvicksiliverlager i stenkolsbergen. Kopparskiffergruppen. å Lagringsförhållande och athredning; Grapplänkar; Förstörelser i Kopparskilferbergen. Brokiga Sandstenens, Musselkalkens och Keuperns grupp. Alimänna betraktelser; Schiktning och Sönderdelning; Lemningar af djur och voxter; Malmlager; Stensalt. ; ; d mast oh an ann i Jurabildningens grupp. Märkvärdiga djurlemningar i flera grupplänkar; Allmänna betraktelser öfver gruppens sammansättning; Grupplänkar; Grottor i Jurabildningen; Benb:eccier; Jernmalm: och Stensaltaflågringar. eg Kritans och Qvadersandstenens grupp. Öfver gruppens sammansättning; Krita; Flintorter i kritan; Grottor i kritbergen; Quadersandsten; Petrifikater i gruppen; Stensaltlager. Malmlager. Malmgångar; Gångarter; Metal!er och malmer, som förekomrsa i gångar; Guld; filfver; Koboltmölmar; Zinkmalme; Manganmälter, Föräadrioger, som rimaltmisa Och gingartena. undergingo; . Gångmassornas stroktar; Drusbål; Gångarnas mäktighet, deras strykviög och stoöpsing och fortsättning i djupet; Förhållande till omgifvande klippimnassor; Theorier för gångar; Inbördes förhållande mellan sammanträffande gångar. 3 Den plastiska Lerans, Brunkolets, Grofkalkens och Sötvattensgipsens grupp. Piastisk lera; Brunkol; Bornsten i Bronkol; Honingsten, Retinit, Svafvel och Gipsspath i Brunkol; Sand och Sandsten; Bronkolens ursprung och deras lagringar; Genombrott al vulkaniska massor; Fossiia lemningar i Brunkol och plastisk lera; Brand i Brunkolsflötser;. Grofkalk; Sötvattehsgips och Merge; Stnd och Sandsten. : 5 Diluvianska och postdiluwvianska Formationernas grupp. Diluvianska. bildningar; Molass och Nagölflue; Molass; Nago:flue; Musselsand och Sandsten; Sötfaltenskalk; Sötvattensquarz; Leraflagringar; Rullsten, Grus och Sand; Djurben i diluvialaflagringar; Samlingar afGeschieben och block; Ädelstenar i dilava!aflagringar; Rikedom på metaller i vissa diluvialbildningar;; Postdilavianska bildningar; Yngsta kalkformationen; Band och yngsta Hafs-sandsten; Bankar af Geschiebev; Torf; Limonit; Mylla. Allmänna betraktelser öfver planetens yta. Landets upphöjningar och förd!upningar; Slätter; Berg; Dalar; Bergsträckor, Almosferen och dess fenomener. Atmosferens Kemiska beskaffenhet. j , e Vattnet. Vattnets kretslopp; Flytande vatten; Sjöar; Hafvet; Öar; Snö; Glacierer. s Välkaner. Allmänna betraktelser; Utbrända, utslocknade och ännu verksamma vulkaner; Vulkaniska bildningars, isynnerhet de; äldres, egendomligheter; Produkter af ännu verksamma vulkaner; Konglomerater och Tuffer; Vulkäniska bergs förTbållanden; Kraterer; Eruptionsfenomener hos ännu verksamma vulkaner; Sättet för vulkaniska kägelbergs och Kraterers bildande; Fiera eruptionsfenomener; Submarina utbrott; Esropas vulkaner; Kamtschatka: Iore Asien; Tadiska öbafvet; Azorerna; Canarie-öarne; Capverd-öärna; Fristaten Chile; Antillerna; Guatemala; Sandwichs-öaraa; Utbrända vulkaner i Auvergne, Vilay, Eifel; Theori för Vulkaner. a Hös J. L. BRUDINnusinkomne: Ett större sortiment af Tha Fa Disa 0 fir tm Nnraved IM JA tro Ban Ne