skulle till någon del förändras dels genom det barnsjukhus, som professor Huss genom sina nitiska bemödanden lyckats tillvägabringa och hvilket måhända redan nästkommande år kan komma att öppnas, dels genom den kostnadsfritt erbjudna läkarehjelp som nu af tvenne läkare på bestämda timmar meddelas i Stora Barnhuset, uti dertill för ändamålet upplåten lokal. En annan kommitte hade haft sig uppdraget att meddela utlåtande öfver den starka mortaliteten och de ogynnsamma sanitära förhbållandena i allmänhet uti hufvudstaden; och hade dess utlåtande föranledt en af sällskapet till allmänheten utfärdad adress om nödvändigheten af anläggandet af en vattenledning i hufvudstaden, och hvilken adress åtminstone haft till följd att staden anslagit medel för nödiga undersökningars anställande. Den mängd specielt vetenskapliga ärinen, som under årets lopp uti sällskapet förekommit,. och för hvilka ärsberättelsen redogjorde, torde här ej vara stället att vidröra. Vi vilja endast i korthet nämna att talrika och intressanta preparater blifvit till sällskapet öfverlemnade af hrr A. Retzius, Santeson, Malmsten, Vincent Lundberg m. fl. Meddelanden hade mottagits från professorerna Huss, Santeson och Malmsten om åtskilliga förändringar i behandlingsmethoderna vid kongl. Serafimerlasarettet. Apotekaren Sprinchorn hade inlemnat en mängd droguer, samt isynnerhet fästat uppmärksamheten på en i sednare tider ofta förekommande förfalskning af chinasalt, hvilken måhända är orsaken att detta läkemedel stundom befunnits ej medföra äsyftad verkan. — En läkare i de norra provinserna hade insändt en fem tum lång, grof spik, som var krökt i ändan och begagnats till förlossningsinstrument af en gammal gumma, som för detta ändamål mycket anlitats och njutit stort anseende bland allmogen. Hennes stora rykte, man sade nemligen att hon räddat lifvet på en stor mängd qvinnor, öfver 30 till antalet, hvilka eljest skulle varit ohjelpligen förlorade, hade föranledt insändaren att göra sig mnärmare underrättad om förhållandet. Han hade förmodat att gumman efter någon läkare kommit öfver några förlossningsinstrumenter, och med den hos vår allmoge vanliga rådighet och tilltagsenhet sjelf utfanderat deras användande eller derom i sin ungdom erKållit någon undervisning. Huru stor blef derföre icke hans förvåning då han slutligen fick se det nu insända instrumentet och erfara det barbariska sättet för dess behandling, hvarvid barnets lif ovilkorligen var gifvet till spillo. Läkaren hade tillfrågat henne hvad hon vid sådana tillfällen tänkte om barnet, och fått till svar att detta under sådana omständigheter vore en sak af alltför ringa vigt, och förmenade sig hafva gjort sina patienter vigtiga tjenster, synnerligast som i de fall der hon ej lyckats och läkare sedermera blifvit tillkallad denne heller ingenting kunnat uträtta. Gumman var 80 år och hade i 60 år utöfvat sin konst, som hon, jemte instrumentet, ärft af en annan gumma, hvadan sålunda detta förfaringssätt varit praktiseradt under minst tvenne generationer. rsberättelsen upptog slutligen en summarisk redogörelse öfver finanserna, hvilkas ställning var tillfredsställande, samt en redogörelse öfver afgångne och invalde ledamöter; hr generaldirektören Ekströmer hade blifvit kallad till sällskapets hedersledamot. Ny ordförande hade blifvit vald, men sällskapets öfriga tjenstemän, sekreteraren doktor Böttiger, bibliotekarien doktor Hilphers och skattmästaren. apotekaren Sprinchorn-hade blifvit återvalde. Med ett kort tal nedlade derefter doktor Lemchen ordförandeskapet, som öfvertogs af den nyvalde ordföranden professor Santeson, som i denna egenskap heisade Sällskapet och till dess funktionärer hembar sällskapets tacksamhet för deras verksamhet under det förflutna året, en pligt, yttrade talaren, som han ansåg kunna och böra uppfyllas oaktadt det ec såsom vanligt kunde ske på öfligt sätt, då den beklagansvärda tilldragelse, som nyligen spridt sorg så i palats som hydda, nekade sällskapet att som vanligt med en festmåltid afsluta sin högtidssammankomst. lyftiga berättelse meddela en exoost af de vistigaste.