Aftonbladet – 4 oktober 1852, sida 3

låter gå sig ur händerna utvägarne att gifva den inhemska industrien erforderligt skydd. Från kolonierna förmäles att man der ännu med händer och fötter sträfvar emot hvarje koncession åt de amerikanska fiskrarne; äfven skall den brittiska befälhafvaren hittills ingalunda visat sig mera eftergifvande. Så berättar ett Newyorkblad, att en af de brittiska kryssarne anhållit flera amerikanska fiskarefartyg, hvilka -ej ens skola uppehållit sig på fiskeriplatserna, samt släppt dem först sedan han på deras skeppsdokumenter anmärkt, att fartygen blifvit under misstänkta omständigheter anhållne; äfven skall kryssarnes befälhafvare. hafva för skepparne förklarat, att de amerikanska tidningarne fullkomligt irrade sig då de tillkännagåfvo att de amerikanska fiskrarne icke vidare skulle blifva oroade; tvertom skulle man förfara mot dem på alldeles enahanda sätt som tillförene. Kolonialpressen yttrar sig på det skarpaste emot alla koncessioner och hotar med koloniernas affallande om brittiska regeringen gör sig skyldig till eftergifter. National-Intelligencers meddelar en skrifvelse från sändebudet i London hr Lawrence, hvari han jäfvar Times uppgift att han skulle ha samtyckt att England underhandlade med Peru om ett monopol på utförseln af guano från Lobosöarne. I New-York Courier and Enquirero meddelar kapten Jewett utförliga berättelser öfver de af honom inledda operationerha för intagandet af guano vid Lobosöarne. Man finer deraf att han redan befraktat 21 skepp, största delen af 500. till 1000 tons, hvilka till en del redan afgått, äfvensom han afsändt en agent till Söderhafvet, för att der för ändamålet befrakta så många skepp som möjligt. Ett bland skeppen, Sarah Chasen, som expedierades den 20 Juli, är beväpnadt med kanoner och muskötter, och befälhafvaren är beordrad att möta våld med våld, i händelse man skulle vilja förhindra de amerikanska skeppen att intaga sina laddningar. Kapten Jewetts instruktioner åberopa sig dervid på hr Websters bekanta skrifvelse, hvari amerikanernas rätt till öns begagnande erkännes och den amerikanska eskaderns skydd utlofvas. Kapten Jewett anmärker nu i Enquirer, att Peruanska regeringen visserligen sedermera förklarat sig icke vilja tillåta öns begagnande, men att han för sin del icke kunde derpå fästa något afseende då amerikanska regeringen efter förnyade frågor icke återkallat sitt första yttrande. Han skulle derföre den 5 September sjelf afgå till Lobosön, öfvertygad att han icke skall blifva i saknad af den amerikanska regeringens skydd. Gula febern skall nu utbrutit i Charleston. Från Havanna förmäles under den 3 September att både på skeppen och på land rasade gula febern och koleran. Fortfarande förekommo arresteringar af personer, som skola stått i förbindelse med utgifvaren till Voz del Pueblo,; afrättningar skola hittills icke egt rum; Från Veracruz förmäles under den 21 Augusti, att general Echagaray uppbrutitfrån Jalapa i spetsen för regeringstrupperna, för att fördrifva Rebolledo; hvilket resultat detta haft, visste man ännu icke. General Uraga hade med 1000 man och 8 kanoner ankommit till Puebla och sades skola framrycka till Onizaba. I Guadalajara var insurgentgeneralen GAvilas auktoritet erkänd. I staden Mexico cirkulerade den 18 Augusti det rykte, att det lyckats Perdigon Garay att nedkomma till Guadalajara och att han förmått Blancaste och dess anhängare att förklara sig för Santa Anna. Saken gjorde stort uppseende. Från San Juan del Norte förmäles under den 1 September att Munoz med ett antal fransmän och amerikanare tagit Leon och var på marsch till Realejo. Från Lima förmöäles under den 10 Augusti; att statsrådet bemyndigat regeringen att värfva 10,000 man och föröka eskadern till 6 skepp för att skydda Perus rätt till Lobosön. Amerikanska statssekreterarens skrifvelse i ämnet, bvilken genom amerikanska tidningar blifvit bekant, har i Lima väckt mycket missnöje. På Sandwichsöarne hade en nedsättning af tonnageafgifterna egt rum. Skepp som endast intaga proviant eller reparera, äro alldeles fria från tonnageafgiften. De franska och engelska fullmäktige hade båda den 4 Augusti inträffat i Buenos Ayres. Landet var lugat. (Slut från lördagsbl.)