Aftonbladet – 4 oktober 1852, sida 2

Article Image
dre finnas personer, som förberedt ett brott, som, om det hade lyckats, skulle i olycksbringande följder hafva öfverträffat alla dem af samma slag, som hittills blifvit begångna. Skall man ännu derför anklaga pressen ? Det tros att den höga statsdomstolen, skall komma att sammankallas för att döma i denna sak. Om man får tro de officiella depescherna bar sammansvärjningen endast haft till följd att endast föröka entusiasmen vid presidentens intäg och vistande i Marseille. Den 27 Sept. kl. 9 f. m. steg han derstädes ombord på det präktiga ångskeppet Napoleon,, för att å detsamma bevista de stora nautiska högtidligheter, som skola utföras af hela medelhafseskadern, och hvilka anses utgöra den magnifikaste episoden under presidentens resa. Folkmassan, säger den officiella depeschen, följde honom till hamnen under tusenstämmiga rop af lefve kejsaren! lefve Napoleon ITE tskilliga rykten ha i Paris cirkulerat att senaten skulle redan före presidentens återkomst sammankallas för att taga något steg i kejsarefrågan. I Paris lärer polisen anställt flera husvisitationer för att efterspana utgreningar af komplotten i Marseille, men det troddes att de hittills icke ledt till något resultat. Till de kompletteringsval, som den 26 och 27 pågått i Paris för återbesättande af de genom Cavaignaces och Carnots afsägelserledigblifna deputeradeplatserna i lagstiftande kåren, hafva valmännen så mangrant hållit sig tillbaka, att man allmänt tror det omröstningen ej kan medföra något resultat. Oppositionen hade endast i det ena distriktet uppställt en kandidat, Goudchaud. Man talade om en mission till Konstantinopel, som blifvit anförtrodd hr Bacciochi, och hvilken man tror hafva för ändamål, att med sultanen träffa öfverenskommelse om emiren Abd-el-Kaders internering, då presidenten verkligen skall hafva för afsigt att innan kort återgifva honom friheten. En tidning, Cronique de Paris,, har, i likhet med hvad som forut träffade OCorsairep, blifvit på regeringens befallning undertryckt. BELGIEN. Den 24 Sept. höll konungen en stor revy öfver Briissels borgargarde samt åtskilliga linieregimenten. I hufvudstaden uttalar sig den allmänna opinionen med mycken energi mot den franska regeringens oförklarliga beteende i afseseende på Belgien, och man hoppas att, då kamrarne snart sammanträda, hos ministeren fuma samma energi. Kamrarne sammanträdde den 27. Senaten återvalde: sin förra president, fursten af Ligne. Inrikesministern tillkännagatf att han dagen derpå ville göra kamrarne ett meddelande. Andra kammaren valde, enligt en telegrafdepeschy hr Delehaye till: president. Den förre presidenten Verhaegen (hvars återväljande ministeren gjort till kabinettsfråga) fick endast 46 röster. Hr Delehave vägrade att antaga valet. Vid omval erhöll nu hr Verhaegen 50 och hr Delehaye 48 röster. Nu vägrade äfven hr Verhaegen att antaga valet. HOLLAND. Bland de tre af andra kammaren framställda kandidaterna har konungen till president nämnt hr Dullert. EN GLAND. Lord Hardinge har blifvit utnämnd till öfverbefälhafvare öfver engelska hären. Samma feskript, som meddelar denna utnämning, anordnar anläggandet af sorg efter hertigen af Wellington, hvars förtjenster om hären så i krig som fred på ett värdigt sätt framhålles. Lord Fitzroy Sommerset efterträder lord Hardinge i dennes förut innehafde embete och har på samma gång blifvit upphöjd till. pär under namn af baron Ragland. Premierministern grefve Derby efterträder Wellington såsom Lord Warden of the cingue ports, lord Cumberland blir constabler för Londons Tower. Prins Albert blir öfverste för gardesgrenadier-regimentet och skytte-brigaden, hvaremot hertigen af Cambridge i prins Alberts ställe blir öfverste för Fusilier-gardesregementet. De sålunda fördelade militäriska posterna skola tillsammans inbragt hertigen af Wellington 9455 årligen. De genom Wellingtons och Hamiltons död lediga strumpebanden tros komma att tillfalla hertigen af Northumberland och markisen af Londonderry. Kommunalrådet i Londons City har öfverlagt om på hvad sätt staden skall på det värdigaste hedra minnet af hertigens af Wellington förtjenster. Times uttalar sig emot valet af lord Derby till kansler för universitetet i Oxford, emedan han visat sig vara en motståndare till den oundgängliga universitetsreformen. Man vet emedlertid nu med visshet att lord Derby ämnar uppträda såsom kandidat till denna post. Bland de befästningar och rustningar, som iör närvarande skola företagas i Storbritannien, omtala dagens tidningar följande: General-tälttygmästare-embetet har erhållit befallning att sätta 1i:försvarstillstånd de 25 fästningstorn (s. k. Martello-torn) och batterier, som i början af detta århundrade, då man befarade en landstigning af fransmännen, anlades på norra och södra sidorna om Dublin. På ön Wight skall-med en kostnad af 60,000 befästningar anläggas. Ett antal kanoner af svår kaliber skulle med första befordras dit. Det största linieskepp i engelska flottan, och efter hvad engelska tidningar påstå, 1 verlden (hittills gällde amerikanska linieskeppet Pensylvanien för det största) har för några dagar sedan gått af stapel i Pembroke. Det heter Windsor Castle, är 278 fot 6 tum lånet. 609 fot I tum bredt. 65 fot högt akter

4 oktober 1852, sida 2

Thumbnail