Aftonbladet – 28 september 1852, sida 2

mannamod, tålamod och sinnesstyrka uppvisar ej dessa länders historia; hvilket förlitande på egen kraft och fyndighet midt bland motgångarne, bristerna och nöden! Den är ej gammal denna historia, står föga eller intet på egen botten utan är issina innersta fogar sammanväfd red det gamla, murkna Europas; men den är dock tillräcklig att omfatta alla faser af mensklig förändring, den är dock färgrik: nog att-glöda af sin himmel och sin naturs hela rikedom. y ; Med undantag af:ett välde, äro alla dess stater republiker; och äfven detta kejsardöme framsläpar sig matt och-aftynande samt torde i mera än ett afseende kunna sägas sträfva till samma mål som de andra. Och dessa republiker — vi: hafva haft tillfälle att påpeka deras. inre sönderslitna tillstånd, partiyrans strider och egennyttans gräsligheter; Bilden af de länder vi skådat bar varit hemskoch nedslående, och med vämjelse hafva vi betraktat de inre: förhållandena på de flesta ställen. Men vid en blick på Amerika och dess forntid blir dock tanken på dess framtid mera röstande. Hvad. har ej detta arma land att glömma! Huru mycken nedrighet och uselhet håfva de nya samhällena ej ärft från det gamla förtrycket, som ej hade annat. syfte än att för slem vinning utsuga till. och med bergens ådror och begagna folken. till slafvar, ill vi:jelösa.-medelför eget: frogserisoch svalg! Det har nu-vaknat detta land, kastat af. sig oket som var fastvuxet med dess märg, och skakas ännu af devåldsamma. ansträngningarne att.bli fritt och sjelfmyndigt. En stats lif får ej mätas af en menniskoålder; och frukter af-konstitutioner : märkas ej. på årtionden, Öfver fyratiocår är ännu ingen af dessa ,stater. Läåtom oss afbida ännu fyratio år, tills den gamla surdegen uppruttnat och en ny generation uppstått med nya ideer, ny erfaren: