Aftonbladet – 18 september 1852, sida 3

staden försändts, såsom skäligen misstänkta att, natten mellan den 13 och 14 sistl. Juli, hafva föröfvat inbrottsstöld uti en vid Djurgärdsbrunnen belägen : egendom, under sommaren bebodd af protokollssekreteraren Pehr Westerling. Denne sistnämnde ingaf nu till rätten en specifik uppgift på de samtlige saker, som vid tillfället till: gripits, bestäende af: diverse klädespersedlar, en silf ver-ragusked, 4 fruktknifvar, en d:o strösked, 11 d:o!: matskedar och 12 teskedar, en d:o bägare, 2:ne guld-ls kräsnälar, 4 silfverbeslagna sjöskumspipor, en del ci-li garrer, 12 serviettor och en bordsduk m. m.; ailtsammans värderadt till 142 rdr 44 sk. bko. ; Sedan de tilltalade med mycken fräckhet förnekat l: den mot dem gjorda anklagelsen: Carlqvist, underli äberopande att han vore en välkänd person, ehuru han varit tilltalad för stöld och knifskärning, förbördes: 1:0) Qvinspersonen Johanna Fredrika Lundbom,l från hvilken nägra dagar efter stöldens begäende,l vid Skeppsbron, anhällits af poliskonstapeln A. Rydström: en pikevest, 4 servietter och en bordsduk. Lundbom förklarade, att hon till försäljning mottagit nämnde effekter af nu jemnväl tillstädesvarande och häktade enkan Anna Nilsson samt dennas dotter Lotta! Westerberg, utan att hon kunnat misstänka sakernas olofliga ätkomst; tilläggande Lunodbom, att hon sön-I. dagsmorgonen den 18 Juli sett Westerberg, vid der s. k. Danvikskällan sammanträffa med en sjöman och en annan karl, dem hon dock ej kunde igenkännal vara Cariqvist och Ekvall. 2.0) Timmermanshustrun Gustafva Carolina Asping hade vid samma tillfälle och ställe mnärvarit, dervid hon sett Lotta Westerberg gå afsides i sällskap med tilltalade C—t och E—ll; och hade Asping dä iakttagit att, i den korg Westerberg medhaft, vid äterkomsten legat något hvitt tyg. För öfrigt hade vittnet ingenting att upplysa. Westerberg vidgick derpå, att hon af Carlqvist mottagit de frän qvinspersonen Lundbom fräntagnre sakerna; men dä C—t och E—1Il detta oaktadt fortforo att neka, uppskjöts mälet för vidare utredning tilll den 8 förstkommande Oktober. Derefter framträdde här i staden boende statkarls enkan Maria Wilhelmina Rundblad, ätföljd af sin 11ärige son Johan Henrik, med hvilken bon varit ute vid egendomen Malmvik, belägen straxt bortom Drott singbolm. Rundblad hade dervid förmärkt nägre lipnekläder vara utbävgda på gärden, hvilka saker hon då uppmanade sonen att tillgripa; hvarefter de! gemensamt skyndade undan. Emellertid upptäcktes stölden genast, hvadan Rund blad eftersattes och upphanns ett stycke väg frän egendomen, sittande i en skogsbacke. R. kastade de tjufgodset ifrän sig inunder nägra buskar, hvilket dock observerades och hade till följd, att både mor och son blefvo inmanade i häkte. Rundblad medgaf väl att hon af sonen mottagit de stulna sakerna, hvilka utgjordes af en skjorta, nägra handdukar, ett lintyg, en mansoch en fruntimmersbalsduk; men bedyrade att hon trott hvad gossen fö. reburit, att de voro af bonom upphittade på vägen. l! Sedan tvenne vittnen aftörts, hvilka bekräftade avgifvelsen samt att Rundblad sökt fördölja de stulna persedlarne, fick mälet anstå till nästa ransaknings lag för inbändigande af Rundblads prestbetyg; hvaremellertid bäradshöfding Centervall yttrade, att har ville försöka få den unga vilseförda gossen intager pä Prios Carls Inrättning för vanvärdade barn. — Vid förhöret med häktade skepparen Lind å Stockholms läns cell-fängelse, hvilket säsom i går nämndes hölls inom slutna dörrar, äterkallade hansl. fotter de mot hozom gjorda grofva beskyllningar om l; väldstägt, under förklarande att hvad hon inför po-l: liskammaren förut uppgifvet vore sanningslöst. ; Färentuna häradsrätt, inför hvilken ransakningen l; försiggick, ansög derpå skepparen Lind böra försättas på fri fot; hvadan han också i dag var uppförd till poliskammaren, der bäradsrättens beslut sattes verket. Mälets vidare handläggning sker den 8 Oktober, då Lind förelades sig inställa vid äfventyr af bemtniog. Linds unga dotter har, alltsedan hon lössläptes i poliskammaren, tillätits vara på fri fot. — Derefter företogs ransakning med häktade bazerilärlingarne Joh. Wilhelm Lagerholm och förut straftade Joh. Erik Jansson, hvilka voro misstänkta, att på aftonen den 6 Augusti hafva föröfvat inbrott å1 värdshuset Hagalund, dervid tillgripits: från källar-l:; mästaren G. M. Hydea en giggfotsack, samt frän . hans dräng, Anders Holmersson, genom uppbrytande l; af en koftert, diverse klädespersedlar, en plänbok med inneliggande åtskillisa orlofssedlar, tvenne skuldsediar, i 103 rdr 16 sk. bko och 4 rdr 16 sk. s. m. kontant. ; Vid häktandet ä Regeringsgatan dagen efter stöl-l; den hade de tilltalad2, som en längre tid gätt sysslo-:; lösa, ionehaft: Jansson plänboken och Lagerholm or-. lofssedlarne. Detta oaktadt nekade de bäda tvä halli; starrigt; och uppgaf Jansson, att han på morgonen samma dag han greps, under det han från Gottröra socken, der han varit på arbete, begifvit sig bit till staden, uppbittat plänboken med betygen ä vägen vid Nya kyrkogärden, men försäkrade att han hvarker sett till nägra reverser eller penniogar. Dessutom lj, hade bäde ban och Lagerholm vid tillfället varit säl, berusade, att de alldeles glömt bort upplysa hitte , godset. i Enär mälseganderna trodde sig till annan dag kunna anskafta nödiga upplysningar i saken, sä blef! ransakningen uppskjuten. — Den 11 sistlidne Augusti infann sig f. bryggeri-. bokhållsren Anders Söderberg på besök kos arbetskarlen Johan Pettersson, boende vid Kräftriket. Petersson var dä ej tillstädes, men hans hushällerska, jungtru Längberg, mottog Söderberg på bästa vis. Efter nögon stunds förlopp klagade S—rg öfver illamående; hvarefter ban, som nedlutat sig på en soffa nedan Längberg bortgick i något ärende till granrsrne, passade på tilliallet och tillgrep ur en kista 34 rdr rgs. Nögra dagar efter stölden anträffad, innehade S—rg ndast 30 rår 40 sk., samt förnekade tillgreppet. Emedlertid häktades han ech var nu, sedan ban inder loppet af nägra veckor sutit i cell, särdeles änser köpt och erkände öppet sitt brott. Söderberg, fom öänuu icke uppsätt sitt 26 är, är Fb ödd i Lunda socken uti Södermanland, der hansS ader varit hemmansegare och modren ännu lefver. f Malet uppsköts ytterligare till nästa rättegängsdag. l! — Arbetskarlen Elias Petterson, hvilken är född Smöäland och efter en högst orolig lenad ändtligenr lagit sig ner j Sigtuna, der ban försörjt sig med att k ;ä omkring och försälja blecksaker, var likaledes il lag ställd under ransakning. I Anklagelsen gällde, att Pettersson, som enligt hvad lo edermesia upplystes ännu har sin hustru i lifvet uti k 2yssby socken i Småland, den 21 förlidne Augustilr nitnnit sig hos pastorsembetet i Färentuna i Upp-l! and, sökande få uttaga lysning för ett tillernadt ktenskap mellan honom och enkan Charlotta Janson i Kongsberga. Pettersson medhade då ordentligt fflyttningsbetyg frän Ryssby, försedt tillochmed med astors sigill. Men vid närmare päseende befanns ock nämnde betyg vara falskt, hvadan lysningen fter första gängen inhiberades och Pettersson blef äktad. Pettersson erkände ait det ifrågavarande prestbekedet vore falskt under uppgift att han, vid ett beök i Augusti månad i Wermland, der erhällit det-js amma af en Köppärslagaregesäll Carlsson eller Carli Jag beklagar er, herr lifmedikus, jag belagar att kärleken så blindt riktat sina pilar I mot er. Ni beklagar mig?., Och Heinze fixerade s varonen skarpt.