Aftonbladet – 18 september 1852, sida 3

tryckt af kejserliga ryska geografiska sällskapet. Anbud att deltaga i företaget skola äfven hafva blifvit gjorda vetenskapsmän vid Finlands universitet. — ETNAS UTBROTT. OM eruptionen den 20 Augusti berätta engelska blad: Lavan tog en nordlig riktnivg, så att man fruktade, att byarne Zafarana och Giare blifvit förstörda. Några Epgelsmän med ätskilliga damer befunno sig just då i Catania och räkade då de bestego berget, för att äse det storartade naturskädespelet, i verklig lifsfara. De hade brutit upp sent på natten, för att vid dagens inbrott kunna hinna till bergets lopp; under vägen uppstod emellertid en så häftig stormvind, att vägvisarne sjelfva rådde dem att vända tillbaka, men härtill vägrade de resande bestämdt. Vinden blef nu orkanlik och berget tycktes skälfva. När de resande på sina mulåsnor redo upp genom ett trängt pass, kastades de af stormen allesammans tillika med muläsnorna till marken. De rullade omkring i lavan, under det att den glödheta strömmen gick knappt 100 steg ifrån dem. De sökte under ett gammalt lavablock tillflykt för orkanen och de dem omhvirflande rökmolnen. Till lycka för dem vände sig vinden och förde den qväfvande röken ät en annan sida, eljest skulle de säkerligen blifvit qväfda. Hufvudutbrottet egde rum vid foten af den kägla, som heter Crater Colossi; på andra punkter öppnade sig mindre kratrar, hvilkas lava längre ned på berget flöt tillsammans. När dagen inbröt egde en ny eruption rum och skakade berget i dess innersta. Med öda kommo de oförvägna touristerna tilbaka till Nicolosi. Natten till den 24 Augusti skedde starka atbrott och man fruktade att lavaströmmarne anställt stora förödelser. — H. Beruioz är sysselsatt med författande af en bok, i hvilken han giort sig till uppgift att gissla den moderna musikaliska konstens brister och löjligheter. Undersökning af den så kallade patentgödseln från Köpenhamn. (Ur Kalmarpostens.) På -begäran af hrr doktor Frykman och konsul Rooszal härstädes, har undertecknad företagit en analytisk aadersökning af sä kallad patentgödsel från Köpenhamn, i ändamäl att sämedelst till nägon män utröna reskaffenheten af detta gödselämnes närmare beständsdelar, och dä ätskilliga personer tiilkännagifvit sin Snskan att resultatet häraf mätte bli flertalet af intresserade landtbrukare bekant, ser jag mig förauledå att till vidare upplysning nämna: Att hufvudbeständsdelen af ifrågavarande gödselblandning utgöres at mosseller dy-jord, jemte en cke obetydlig proportion sand, .till utseendet just säsan, som vanligen karakteriserar lägländtare svämmand. För att så mycket som möjligt isolera humuszolet behandlades en serskild, större qvantitet af massan med kolsyrad natriumoxid och slammades sorgfalligt, hvarefter äterstoden, under vatten hällen mot solljuset, utom sanden, som stannade på botten af kärlet, tydligt visade texturen af vegetabiliska qvarlefsor, sädana dessa i allmänhet förete sig under torfbildningen. Till ytterligare bevis för dyjordens oärvaro framställdes humussyrorna, äfvensom källsyran och källsatssyran. Dessutom innebäller gödselmassan nägra få procent ben och pulveriserade träkol, bvaraf den svarta färgen, samt ätskilliga andra rudi mentära ämnen. En annan qvantitet af det inlemnade profvet unierkastades en mera kemisk behandling, och befanns på 100 delar innehälla: Vatten . . ss . a 47,5 procent. Kiselsand . . . . . a 19,0 I vatten lösliga beständsdelar, nära . 2,0 Organiska beståndsdelar, såsom kol, ben och humusartade ämnen . . . . 15,0 Oorganiska ämnen, säsom ler, kalk, jern, svafvelsyra ete. . . . . 16,0 Förlust ss so ss so ss so vv 0,5 Noggrannheten uti ofvanstående analys kan, strängt taget, likvisst endast gälla för det till undersökning erhällna profset, emedan man mäste förutsätta att ett större parti torde svårligen sä likmätigt kunna blandas, att bela massan kunde bli fullkomligt likar tad; i synnerhet hvad de specifikt tyngre ingredienserne angär, såsom sand och dylikt, kan deraf uti ena qvantiteten qvantitativa förbållandet hefionas är minäre, än större, än i en annan, cch följaktligen också qvalitativa beskaffenheten vara nägot olika — så mycket mer, som blandningen, af de deri befint liga rudimentära partiklarne att döma, i likhet med de flesta sädana synes vara temligen vilkorlig. Hvad äter angår den effekt gödselämnet förmenas utöfva på vextligheten, afhäller jag mig ifrån hvarje omdöme, ty den beror, som enhvar lätt inser, sävål på jordmänens beskaffenhet, som på traktens och årets klimatiska förhällanden, och kan naturligtvis säkrast genom komparativa försök på praktisk väg utrönas. Kalmar i September 1852. C. Linnden: mn