Aftonbladet – 15 september 1852, sida 3

stegring i sina pretensioner. Till detta pris lära dock för dagen vissa köpare från Wermland hålla sig tillbaka, under det att andra från Dalsland lyckats under veokan förse sig till 20 8 x., 21 Poch deromikring. För behof på platsen betaltes dock i sår för orka 8000 1:r 22 f 4 r. bko. I metaller ingen. omsättning. Större poster jern atbjudas, utan att Gnna köpare Trävaror. På ena auktion sistl. måndag å c:a 1000 tolfter plankor betaltes utomordentligt höga priser, hvilket tillskrifves behof för omedelbar. skeppning. Ovrakade faruplankor betaltes som följer: 3 t:s, 11 t:s mad bko fdr 22: 29 å 923924; 3ts, I ts mel bkorir 48: 363 19:49; 5 13, 8 t:s med bkö rdr 285 å 43: 20; 3 ts 7 :toniod bko rdr 43: 32 å 43: 36; S!, t:s, 7 ts med bko rdr 12:43 å 12:58, allt per tolft-20 fot engelskt mål, likasom 3 t:s, 9 t:s 14 fots svenskt mål med Bko rår 43: 1 å bkorår 43:59, uppmätne, såsom de befinnas, Hu dar.. Om en tillförsel, af cirka 000 Java hudar anderbandlas. 4 a I To at der Mtogring. som Islands sednast unergått utrikes, bar priset här på platsen köjts till 20 88 r: bko pr, på vanliga Vonditlotiet. Å vi a B ISP.S. På börsauktioai dag försåldes 2:ne aktier, hvardera -å-!gy:del i sköppsvärfvet Kusten, för bko rdr 3000 pr-aktie; cirka 419 ovrakade gathla Wermlands farubjelkar, så som de befinnas, til 88 4r. bkopr Kubfot svensk mål, samt 500 t:r rysk råg, af hvilka 300 t:r till banko rat och 200-t:r till 8: 52 för, förtullad tunna, fritt om bord. : v Omsättningen ivexlar utgjordes i dag af 35309 till bko . Irdr 41: 46, bko i 87,200 till 428 f, samt. fra 8B,5Q0 till 22:8 71, r., allt för vexlar å 80 d. d. (Sammandrag: t lar Gr H6, 8. T.) dh SKARA d. 11 Sept. Hvete 46 å 48 rår, Be 18815 ; rdr, Korn 8 å 9 rdr, Hafre 4: 24 å 4: 56, Pötäter 5 å 4 z Tot RB ART BG rer bäst Ati rr ant AAA ndra a nan fr rdr tunnan, I LONDON d. 3 Sept: Under de sistförflutna tvenne I ären hafva vi oftare fästat uppmärksamheten vid den bl omständighet, att medan lifsmedel af alla slag och i klsynnerhet spanmäl; under sista decennium blifvit bep)tydligt billigare än fordom, då de voro belagda med a I tull, hafva arbetslönerna i fabriksdistrikterna ej alle, nast icke deklinerat, utan äro till och med.i mänga B I fall stegrade, oaktadt machinerna är från är lemna tl ökad produktion. Ett gynnsammare tillstånd än det närvarande kan derföre svårligen tänkas, då nemligen J arbete erbjudes till öfverflöd, lönerna stigit och riklig s tillgång är för banden ej allenast. at: födooch beklädnads-ämnen, utan äfven af lyxartiklar, såsom sidenvaror o. s. v., hvilket allt nu är vida billigare än fordom. Detta förhållande är sä mycket mera tillfredsställande, som nära på tredjedelen af Englands befolkning är antingen direkt eller indirekt sysselsatt vid fabrikerna. I Skottland är förhållandet näranog likadant. Irland är deremot hufvudsakligen ett jordbrukande land. ; Icke fyllest så gynnsamt visåde sig-tillständet i agrikulturdistrikterna. Arbetslönerna i de jordbrukande trakterna af England och Skottland voro straxt sfter ingången af är 1841 lika slägå som förut--och .I hafva under de sista tvenne ären förbättrats: obetydtigt, dä de nemligen ej höjde: sig öfver 7 A 8 sh. Sterl. i veckan för en kraftig jordbruksarbetare, af hvilka England räknar ett antal öm nära 1 million samt Skottland och Irland omkring en half million. Orsaken är nogsamt känd. : Ävda till:den dag då vär nya free trades-författning (1841) börjäde att visa sin -verkan, kar: värt jordbruk aldrig varitnågon sädan industribraoche som man genom ökade kunskäper och på vetenskapliga grunder sökte gifva nägon högre lyftning och utvidgning, .och sö länge ett betydligt antal af vära arrendatorer ännu: voro ned:Itryckta af en servil ställning till jordegarne, kunde vaturligtvis föga eller intet vara att hoppas för en Tförbättrad och vetenskaplig behandling af: jorden. Men äfven härutinnan hafva under de sednaste 2:ne ären stora förändringar ögt rum; eller med andra ord, verkningarne af graduella förbättringar hafva under sednaste tiden utvecklats och blifvit allmänt. synliga. Man inser nu hvilken position som; är dep.rätta. Arrendatoren är mindre afbängig och jordögaren är i höpp om sin vinning mera efiergifvande, emedan han hemtar sina ickomster ur räntan! af den -bortförpaktade äkern. Jorden är förhandenh -och-behöfver ej i likhetmed bomullen att hemtas -från stränderna af Mississippi; Det erfordras endast att göra. agrikulturen till vetenskap. De jordbrukare. sont :sä uppfatta saken, göra lycka; den som handlar? ännorlunda, gär under. to dad död d Redan i vär berättelse af: den 6 April sistl. päpekade vi de framsteg; som den nyaste tiden hade att uppvisa i:afseende å agrikulturindustrien, äfvensom vi föståde uppmärksamheten vid: den: märkliga -företeelse att ej mindre ät-omkring::2,000,000..-:sterl. blifvit förl; är utbetaldtesför guamo.: Mänga andra förbättribgar lemna ärligen nya: bevis på möjligheten arvatt vär produktion kan ökas högst betydligt: r.I Ei By företeelse: hår emellertid inträffat. och visar sig i år med eni vissa shänsgenden gynnsam och i -T ändra ofördelaktig verkan. so. ialhbgt fhOH i Arbetslönerna försjordbruksarbete äro numera ansenligthögre än hittills. Vi fästa dock ieke afseende vid den omständighet att mänga joräåbrukare under närvarande skördetid varit nödsakade attcbetala förIdäbblade: arbetslönerj blott för att ej, sakna tillräcka ligt biträde vid bergningen af den hastigt mognade skörden; men i allmänhet här jordbruksarbetet öfrer.Tatit i bela ländet ökats, under det att arbetarnes anfal minskats, och lönerna skola sannokkt i framtiden oli minst 10—15 proc. Kögre än förut: Man skulle kunna förmodas att spannmål borde förHläsras derigenom ett kostnaderna för jordbrukets skötsel numera äro törhända 4;000,000 5Sterl. större än , förut; men: det bör dä tagas i betraktande, att machiner, som användas försalla möjliga ändamål, uträtta en sä väsendtlig del-af arbetet; att derigenom äppkommer en besparing af 3—4sh.pr qvarter. Endast bälften af denna besparing utgör mer-äp hela suniman af de förhöjda arbetslönerna. Orsakerna till minskningen i antalet af jordbruks. arbetare äro hufvudsakligen följande: 1) Den läga aflöhingen, fom haft till följd ati tusentals arbetare öfvergätt till manufakturdistrikterna, der de vunnit förmånligare vilkor. 2) Den stora emigrationen till Amerika, Californien och Australien, särdeles af Irländare. Sedan nägra år tillbaka begifra sig derföre endast fätaliga Irländare till England, för att bitrida vid joråbruksarbetena. I Irland har emellertid äkervruket förbäitrats i hög grad. Mängfildiga irländska jordsträckor hafva under seduare ören kommiti eogelska och skottska kapitalisters besittning, som nu odla dem med fördel och ärligen vinna en längt större afkastvingsän det hittills varit möjligt. Tal arbetare utvandra hufvudsakiigen till förenta noråamerikanska staterna, der de — befriade frin fanatiska presters inflytelse — fiona den-trefnad, som de i hemlandet förgåfves eftersträfvade. På så sätt ökas s li Irland den anglosachsiska befolkningen, medan deremot den etitiska minskas. Den sistoämnda amalIgamerar sig emellertid : med den trensatlantiska och vinner bättre degar. Detta bevisas dessutom deraf Jett de penningebelopp som utvandradeinläcdare be remitterat till hemorterna för att sätta deras anförvanrdter i tilltalle att följa dem efter, uppskattas af våra embetsautoriteter som följer: 1848 till 480,000 nå sterl. men utgjorde 1851 990,000 sterling. P0 er RASERNA AR ETIK (SIERRA a KU PAYNE EDETS BETTNA ER vv 1 RR as . Mr ol var, fa KR Mm mice vr Åre Nn bäcd ARA PRI oo RR ed så 2 tl cr rr TR pen 1 sarey skall det ieke förundra-dig alt du i det .iögonblick, som var för handen, för se den arme s Kronsköld lyda endast sin känslas ingifvelse. När Guiselda tog handen från sina ögon, SSE OSSE BOTT VS 10142 EA BES EE FORNE IFS NG ANNE