Men då. 3600 miles, hvars anläggning blifvi approberad af parlamentet, icke. blifvit och sannolikt aldrig skola blifva anlagde på grunc af de bestående parlamentsakterna, så kan man antaga, att endast en proportionsvis ringe del af denna stora summa, 122,431,900 . kommer att användas till jernvägsanläggningar. De summor som före 1848 årligen användes vet man icke, men efter denna tid ha parlamentet fordrat räkenskap af. bolagen. och man. finner: deraf att de1848 utgjorde 33,234,418-., 1849 -29,574,720 och 1850 10,522,967 . För 1851 äro ännu icke alle räkenskaper inkomne och summan för förlide år kan derföre icke uppgifvas. Samtidigt med: denna stora minskning i utgifterna till jernvägsanläggningar har antale af-det till dessa arbeten använda folk likaledes aftagit. Den 30-Juni 1851var antalet a vid jernvägsanläggningar sysselsatte arbetare 15,947 mindre än den 29 Juni 1850, medan antalet af personer, sysselsatte på de i gång varance banorna, förökats med 3589, sä ati antalet af de på banorna sysselsatte personnel alltså 1851 var 12,358 mindre:än 1850. Inalles sysselsattes den 30 Juni 1851 vid jernvägars anläggning och drift 197,255 personel mindre än vid samma tid 1847. Vid invigningen af fribiblioteket i Manchester uppträdde bland andra talare äfven Bulwer, och den utmärkte författaren yttrade dervid: Här finnasstvenne: saker som för mig hafva stort värde, sännu-större än denna nye boksamling,. nemligen den ädla. täflan, hvarmed de arbetande klasserna sjelfve lemnat sin skärf till stiftelsen, och den sympati som de välmående visat för denna allmännyttiga inrättning. För få dagar sedan frågade jag der högt-bildade gesandten för Förenta Staterna hvilken skatt som var den betydligaste i Amerika. . Han svarade till min icke ringa öfverraskning,.att.fattigskatten i många amerikanska städer var lika hög -som här i England, men den allmännaäste och svåraste skatten äl! dock den som utgifves för uppfostringsanstalterna, men denna skatt förekommer oss dock aldrig tryckande, emedan. vi betrakta folkundervisningen såsom grundvalen. för vår säkerhet.. -Menuppfostran är långt ifrån att bringas till slut genom:iskolundervisningen. Uppfostran, riktigt förstådd, är vår uppgift fö! hela vårt lif, och biblioteker äro de fullvuxnes skolrum. Hvilka snillen som kunne finna en fristad i skuggan af det kunska pens träd, som vi nu hafva planterat, kan ju ingen förutse, -men vi-hafva gjort vår plig såsom medlemmar af det: nuvarande slägtet... Vi .må förtröstansfullt öfverlemna resul tatet åt framtiden, öfvertygade om att. vi vid sidan af sörgerna, smärtorna och -passionerna i det dagliga lifvet hafva ställt de tysta väktare som upplysa vår ungdom, . vägleda vå mannaålder och förljufva vår ålderdom., — Charles Dickens, som derefter uppträdde, sade Mäanchesterskolan, några :nämtsamma komplimenter. Han hade i parlamentsdebatterne ofta läst om denna skolas tillvaro, utan ati veta hvad denna skola egentiigen var. Hans nyfikenhet hade dessutom blifvit spänd genom de stridiga omdömena; ty några stora autoriteter prisa den, medan andra tadla.. Någre kalla den stor och omfattande, andra utskrika den såsom småaktig och trånghjertad; några kalla den hycklande och full af munväder, men andra pästå att den ända igenom är bara bomull. Från denna dag, mina herrar och damer, vill jag föreställa mig den såsom en stor friskola, som är bestämd att vederqvicka de fattigaste bjertan, och denna nya byggnad skall för mig betyda Manchesterskolan,. Måtte många små och stora städer följa denna skolas exempel. — Thackeray följde derefter å talarestolen och mottogs med mycken värma. Han yttrade bland: annat: sNär böcker verkligen roa, glädja och trösta, — när de undervisaysistyrka och upplifva, — när de lära 088 att. fördraga smärtan och huru: lidelserna kunna sbeherrskas, — när de aflocka oss ett lyckligt-leende-eller en smärtfri tår, — när de väcka frid, och välvilja:i våra hjertan, — då vilja vi icke hel!er-missunna de fattigaste bland våra vänner: dessa; ovärderliga välsignelser, men sträfva att .förskaffa-dem detta billiga och dock dyrbara välstånd. Jag talar här icke om de upplyste arbetare, af hvilka så många gifvas i. denna. stad och i England. Jag vet ganska väl att de äro i stånd att mellan. sig afhandla de största litterära och politiska stridsfrågor, eftersom bland dem finnas stora filosofer och poeter:: Jag talar endast om de fattigaste och minst upplyste, och hos dessa, hoppas jag, skall denna nya boksamling vinna bifall och sprida välsignelse. : PORTUGATIA Man förutspår att :de beviljade tullnedsättningarne ej skola komma att länge. .ega bestånd. Man vill nemligen vetay.att Saldanha skall få majoriteten emot sig i de nya cortes, hvi!ket kunde hafva till följd att han måste draga sig tillbaka, och med honom skulle de af honom beviljade tullnedsättningarne försvinna. SPANIEN. Röfverier taga sådan. öfverhand på flera ställen i landet, attzguvernörerna i Granada och Andalusien fått tillstånd att förklara hvilka distrikter inom dessa provinser. .som de, för nödigt finna uti beiögringstillstånd. Ett i all-hemlighet af justitie och kultusministrarne aflåtet cirkulär till biskopar oc en RR -—— AK j