amn, ehm mu ran det gamla stallet. OTETKRS. —lru Vi hafva i dag mottagit danska blad med unertättelser från Köpenhamn af den 11 dennes. DANMARE. Genom ett kongl. bref har riksdagen blifit inkallad till den 4 Oktober. Konungen emottog den 6 på Fredriksborgs lott Engelsmännen Peto, Kicardo, Althorp ch kapten Audrews tillika med etatsrådet Vestenholtz, hvilka uppehålla sig i Köpenamn för den slesvigska jernvägsfrågans skull. De blefvo derefter inbjudna till en dejeuer, vid hvilken konungen utbragte drottning ictorias skål. Den 7 aflade konungen ett esök på hr Stephensons å redden liggande akt Falcon. En högt uppsatt och i sitt fack utmärkt mbetsman, konferensrådet C. Rothe, geneal-decisor för danska skatteväsendet, har afflidit. i Industrimötet, som d. 7 slutade sina samman.omster efter 14 dagars sammanvaro, hade inaleg 129 deltagare, h varibland representanter från le flesta större provinsstäder, från Slesvig, lolstein, Norge och Sverige. Atta större föedrag och flera diskussioner hållna. , Omring 50 af stadens och traktens fabriker och erkstäder ha blifvit tagna i ögnasigte.. De ållna föredragen -ha. varit följande: 1) O. ;venson, om skeppsbyggeriet i Danmark; 2) tatsrådet Forchhammer, om brännmaterialirna i Danmark; 3) hr Winstrup, om kraftnätning; 4) prof. Holten, om elektromagneismens användande såsom motorisk kraft; 5) ir Möller, om klaverfabrikationens, historia i Janmark; 6) prof. Höyen, om det skönas förvållande till industrien och dess produkter. Med afseende på nästa industrimöt: utvalde nan en anordnande kommitte. Vid afskedsniddagen den 7 föreslogos en mängd skålar. tatsrådet Forchhammer talade om de framteg, som den danska industrien måste hatva sjort på de sednaste tio åren, då en så utnärkt man, som prof. Lyon Playfair, som aft en så väsendtlig andel i verldsexpositio1en, endast med anledning af den danska exositionen funnit det mödan värdt att besöka Janmark, till hvilket land haniförsamlingens amn helsades välkommen. Prof. Pflayfair ackade i ett vackert töredrag och nämnde de ack i den danska industrien, som redan i synnerhet hade ådragit sig hans uppmärksamret. . Docenten Jörgensen uttalade mötets tacksägelse till.de svenska och norska represenanter, som deri deltagit, för hvilken skål ooktryckaren Berling från Lund tackade, med ;n önskan att det lilla Danmark alltid måtte visa sig så stort som i de sistförflutna åren. Prof. Höyen önskade, att skråandan, i hvilken yestalt som helst, bannlyst från Danmark. Prof. Holten uttalade i en mycket humoristisk skål samma Önskan. för den techniska terminologien. hos våra industriidkare. Hr Fredriksen bragte församlingens helsning till det snart saramanträdande landtmannamötet och hr Jörgensen utbragte en skål för samverkan af åkeroruk. och industri. Hr Lofgren bad församingen tömma ett glas för England, hvarför prof. Playfair tackade med att tömma sitt för Danmark och England. FRANKRIKE. Bland de försigtighetsmått som franska styrelsen vidtagit för att, så att säga, hålla Haynau ryggen fri under hans vistande i Paris, uppsifver en korrespondent till en engelsk tidning, att polisprefekten Pietri underrättat pgarne till Hötel des Princes, der generalen agit in, och till Cafe Cardinal, dit han om ftnarne begaf sig, att de äro ansvariga för den skada eller förolämpning som deras gäst kan lida medan han vistas under deras tak. Polisprefekten har derjemte underrättat alla för sina ultraopinioner kända ungrare, att om de på minsta vis förolämpade general Haynau, så. skulle han icke bry sig om att ställa dem till rätta inför korrektionella polisen, utan skulle låta grundligen kringpiska dem i ett vakthus. Biskopen af Lugon har i ett herdabref inbjudit de trogne att med gåfvor medverka till uppförandet af en helgedom på spetsen af berget Salette, der den heliga jungfrun uppenharat sig för tvenne herdar och för dem afslöjat himlens hemligheter... Ena annan biskop, hvars namn blifvit inblandadt i saken, har dock redan offentligen förklarat hela tillställningen vara en brottslig: intrig och en ovärdig spekulation, som han för ingen del vill anses beskydda. ENGLAND. Af de sednaste berättelserna som blifvit framlagde i parlamentet angående jernvägssällskapernas kapitaler finner man att dessa sällskaper vid slutet af 1850 antingen genom aktier eller lån hade tillvägabragt en summa af 240,270,746 , och att de voro bemyndigade att anskaffa en ytterligare summa. af 122,431,900 . -6621 miles jernvägar voro vid nämnde tid i gång, 867 miles under arbete och 4472 ännu icke påbörjade. Bemälde summa af 122,431,900 representerade. följaktligen resten af det kapital, som på grund af parlamentsakter skulle få upptagas för att fullborda. de under arbete varande 867 miles och de då ännu icke påbörjade 4472 miles.