Aftonbladet – 14 september 1852, sida 1

ISTOCKHOLM) den 14 September. Sverige har nu åter fått skörda en af de förderfliga följderna af sin okloka handelspoätnk i allmänhet och af sitt obetänksamma förfarande i afseende på förbindelsen med Finland i synnerhet. Den med förliden gårdag 1 nyssnämnde land gällande, efter ryska principer uppgjorda tulitaxa tillintetgör till största delen återstoden af de affärsförbindelser, som egt rum mellan Sverige och Finland. Sedan Gustaf IV:s. politiska fånighet beröfvat oss den politiska förbindelsen med detta land och sedan 1812 års politik varit nog förblindad eller egennyttig för att försumma återknytandet af denna förbindelse, var det förbehållet en oss närmare tid att afslita den gemenskap som fortfarande i aftärslifvet egde rum med Finland. m 3 nod Carl Johans regering, som alltid kommer att. uppbära anklagelserna för 1812 ärs po-. litik, sökte dock sedermera såvidt möjligt var att undvika konseqvenserna af denna politik, samt satte sig fortfarande emot de oförnuftiga rop som här i landet uppstämdes emot aftörsgemenskapen med Finland. Ryssland, som vill. ega Finnarnes tillgifvephet och icke deras hat, kunde icke taga första steget för att afbryta de affärer med Sverige, uti hvilka Finnarne voro inbegripna. Det var vi sjelfva som skulle bereda väg för Rysslands planer och efter: Carl Johans regering fanns häremot ej vidare något hinder. -S Då Sverige ej ville förnya handelstraktaten med Finland, utan ansåg för en fördel att detta land till oss kom på samma främmande fot som alla andra utrikes orter, måste följ: den deraf blifva, att Ryssland med skäl kunde yrka att Finland skulle komma i samma ställning till Sverige som alla andra ryska länder. Ryssland har; dock låtit 8 år förflyta för ut-. förandet af denna plan, men den har nu gått i fullbordan genom Finlands nya tullförfattning; ; Finland var nästan det enda land, der svensk industri hade ett fremmande fält öppet för sig, och ehuru vi eljest äro så måna om att skydda vår, industri, att vi för dess skull pålägga vårt. eget folk de orimligaste afgifter till somliga af våra fabrikanter, hade vi.dock ej minsta betinksamhet för att beröfva. vär industri: en så fördelaktig marknad som. den. finska. 4 Men näågraraf våra possessionater hade fått i sitt hufvud att Stockholms invånare borde betala. sitt smör och kött. m. fl viktualievaror ; dyrare än som var. förhållandet, då dessa varor fingo:hit inkomma från Finland; och för ett sådapt argument, sora hade till syfies! mål: att..pölägga .hbufvudstadenssänvånare sen obillig afgift, som dock hade den-förtjensten: att: kunna inkasseras af nämnde :possessionas ter; måste ala. andra konsiderationer vika. Detta blef -resultatet af. 1844. års: politik uti denna fråga, som då ansågs nästan som en obetydlighet. På denna fråga berodde dock flera af Sveriges. vigtigaste kommerciella intressen, och hvad .som väl dessutom hade bordt. tagas i betraktande, på utgången af denna frågä: berodde äfven, huruvida de -Vänskaps liga förbindelser som fortforo. mellan Sverige och Finland skulle ega bestånd eller afbrytas. . Det.synessväl som Sverige i:detta: fall ej borde hafva varit.: den: förste att uppsäga ett gammalt kamratskap, men äfven häri funnovåraj statsmän af år 1844 ingen betänklighets Sistnämnda-års politik. var här ett trogetecho till den af år 1812; och gynnade likasöny den sednare Rysslands:och icke Sveriges intressen Det ärssåledes-A-sin .sordningsatt vi få kön nag. vidföljderna af våra misstag. och den: nya finska-tulltaxan blir i detta fall lärorika Mans bör välemellertid antaga: alt-vår tes gering genom sin minister i Petersburg gjort allt hvad som stått i dess förmåga för att af