Aftonbladet – 11 september 1852, sida 2

situationen af en nödtvungen kejsare, som icke can göra på annat sätt. . . Om Louis Napoleon hade arfvingar, som unde i händelse af hans död intaga hans plats, skulle den kejserliga rörelsen vara allnän i Frankrike, eller åtminstone quasi allnän, — till den grad fruktar man der nya skaklingar; men denna brist på arftagare, om icke lirekta, åtminstone antagliga arfvingar, kastar nånga tvifvelsmål i sinnena i afseende på ryttan af kejsardömet. Man betraktar det endast såsom något öfvergående, och då frågar man hvarföre detta ord empire? Lika god vore en presidentur på ifstid. I sjelfva verket kunde presidenten, om han skyndade sig, hinna att skaffa sig barn, som vore tillräckligt stora vid hans löd, men man bygger icke på varelser, som ännu icke en gång äro kallade i tillvaro, och som kunna komma att aldrig blifva det, och som äfven i sådant fall kunde företaga sig att bli flickor eller obetydliga pojkar. Det är således en lucka i Louis Napoleons lycka, och mången ser orleanska ansigten i denna lucka; ty grefven af Chambord synes, åtminstone såsom han visat sig hittills, improduktiv både i ena och andra meningen. Det är mycket tråkigt för Louis Napoleon, att man icke genom statskupper och dekreter kan ge sig barn, och någorlunda stora barn. Detta bevisar att försynen gör sin sak för honom endast till hälften. Vecko-uppgifter rörande Riksbanken afgifna den 2 Sept. Bankodiskonten. Allmänna fonden. D. 26 Aug.—2 Sept. Utestäende den 26 Aug. . . -. 4,896,775: . 5. 10. Influtne kapital-afbetalningar . —-39,440: 10. — Sgr 4,857,334: 43. 10. Utlänt denna dag oo. co. ss 40,400: — — Utestående lån 4,897,734: 43. 10. Fonden för publika papper. Utestående län den 26 Aug. . . :182,304: 5. 3. Influtne kapital-afbetalningar . 4,520: — — Sgr 177,484: 5. 3. Utlänt denna dag . . . . . 4,020: — — Utestäende län 181,504: 5. 3. Handelsoch närings-diskonten. — Uilåningsräkningen. Utestående län den 26 Aug. . . 1,371,011: 45. 4. Influtne kapital-afbetalningar . . 44,600: — — Sgr 1,326,411: 45. 4. Utlänt denna dag : soc cv -41,600: — — Utestående lån 1,368,011: 45. 4. Räkningen öfver diskonterade vexliar. Utestäende den 26 Aug. . . . . 458,963: 37. 4. Inbetalningar . . .-. 7. 14,526: 35. 8. Sgr 444,437: 1. 8. Bifallna diskonteringar . . . . 17,628: 28. — Utestående 462,065: 29. 8. Kassa-kreditiv-rörelsen. Utestäende den 26 Aug. . . . . 568,860: — Inbetalningar under veckan . . . 75,420: — . Sgr 493,440: — — Uttag under veckan — . so. 05 101,110: — — Utestäende 594,550: — — Väntningstiden i allmänna Diskonten 1 vecka. Den 4 Sept. var: Bankens utelöpande sedlar och invisningar m.m. . . . 21,909,755: 30. 6. Behällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . 4,850,238: 27. 3. Bankens guldoch silfvertillgäng, förvandlad i rdr bko . . . 11,864,669: — — eller i silfver . . . . . . 4,449,250: 42. — Enn Hura verldens största tidning språkar med Louis Napoleon. Liksom Englands öfriga tidningar, har äfven Times tid efter annan sagt Louis Napoleon så skarpa sanningar, att prins-presidenten sjelf icke försmått att i Monitören uppår säsom svar på en sådan Monitörartikel som Times innehåller följande skarpa tillrätta visning: . Franska regeringen har visat oss den enda ara, som en regering af detta slag är i stånd att visa, äran att frukta och hata oss. I Monitören, dess officiella organ, bemödar sig presidenten att bekämpa våra förut gjorda anmärkningar öfver den franska nationens SOrgliga läge. . Det synes deraf att våra ord framträngt ända till denna kejserliga tillbakalragenhet, der Louis Bonaparte tillbringar denna lyckliga och vördnadsvärda ledighet som förstöringsoch konfiskationsarbetet lemrar honom öfrig, Ett par afen obekant hand på ett fremmande språk skrifna rader hafva kakat denna kalla ödets man midt i hans erhörda krigshär och uppskakat djupet af ett amvete,. som eljest icke är lätt tiligängligt Or sanningens röst. Mannen har rättighet att lifva hörd, såväl för sin egen som för de 500.000 rösternas skull. Vi önska endast tt han måtte iörunna vårt svar samma utträckta offentlighet i Frankrike som vi iEngnd gifvit hans rättfärdigande. (Monitörens rågavarande försvarsart:kel är nemligen oragrannt öfversatt i ,Times,.) Detta vågar an dock icke göra. Grundlöst, såsom hr onaparte kallar värt tadel, vågar han dock ke låta sin nation döma öfver dess rättvisa... r Bonapartes utfall mot den engelska förttningen skola ej locka oss ifrån hufvudfråmn. Vi kunna ej ha någonting emot att den impas 1 stoftet af den man, som svurit att ifva republiken trogen Oo. 8. v., som förarat Ku han skulle hålla sin ed som en AN. äl ära Oo. s. v., som anklagat så derneslandets fiender dem som genom ulaf a medel o. s. v., och hvilken efter allt tta gjort revolutionen af den 2 December. 1 sådan man har ingen dom öfver rätt och drag — för honom existera de icke, och