Aftonbladet – 9 september 1852, sida 2

trafiken, som genom jernbanan ästadkommes, blefve transporterne med hästar allt för kostsamma och be-. svärliga. Det finnes, sävidt vi känna, icke nägon väg i Sverige, der trafiken med foror är så betydlig som å denna. väg. Här företrädesvis är säledes en jernbana för lokomotiv icke allenast lämplig, utan ock högst nödig; och om man här anlägger en sädan jernbana med bestämdt afseende på behofvet, det vill säge icke större eller kostsammare än varutrafiken erfordrar, så kan man med full säkerhet beräkna att inkomsterna af banan icke allenast skulle förslå till dess underhäll och drift, utan ock gifva en ganska god revenue å det kapital, som på jernvägsbyggnaden nedlägges. Emedlertid är det icke allenast olikheten emellaa en häst-bana och en lokomotiv-bana, utan ock belägenheten af Norbergs jernväg, som utgör skäl att anlägga en serskild lokomotiv-bana i annan fristående riktning. Ifrån en lokomotivbana kan man icke komma ner på en hästbana och fortsätta lokomotivets begagnande; ehuru en hästbana med fördel kan sättas i kombination med en lokomotivbana genom omlastning. Dessutom är terrängen emellan Enogelsberg och Westeräs icke på längt när så förmänlig för en jernbanas anläggning, som den redan rekognoserade trakten öster cm denna linea. Det är nemligen redan utrönt att, för ledningen af en jernväg från Westeräs bamn, en ganska förmänlig lokal erbjuder sig öfver Kungsängen, stadens mark, genom Hubbo, Romfartuna, Kihla, Wester-Fernebo och Folkärna socknar till Dalelfven, vester om Brunnbäck; derifrån vidare söder om elfven till Avesta, Näs Qvarnar och Hedemora; vidare ifrån Hedemora öfver släta Heden till Säther, der Säthersdabl lätt kan öfverstigas invid sjelfva staden; derifrån nästan i rät sträckning förbi Gustafs kyrka och Naglarby gästgifvaregärd; vidare öfver Romehed förbi Tana kyrka, Hushagen till Forsshufvud eller Lugnvattnet i Dalelfren ofvanom de betydliga Tunaforssarne och nedanom Bätsta gästgifvaregärd. Ifrån Forsshufvud är elfven segelbar till Gagnefs Gräda vattenfall, förbi hvilka en kanal på en kort sträcka med 3:ne slussar länge varit föreslagen och till en del äfven bearbetad. Ge com anläggning af denna lilla kanal blefve Dalelfren vidare segelbar till Siljan och Orsa sjön, hvilka sjöar äro omgifne af rika porfyr-, kalkstensoch slipstensbrott samt flere större jernverk. Hela trakten kring Siljan och Orsa sjön blefve säledes satt i en lätt kommunikation med länsresidenset, staden Fahlun. Denna stad och hela den nu omförmäldte derofvanom belägna betydliga trakten af ÖsterDalarne, Säther, Heåemora och Avesta, jemte alla deromkring belägne bruk och bergverk, äfven på norra sidan om elfven, såsom Grönsinka, Horndabl, Garpenberg, Kloster och Stjernsund, komma sälunda i en lätt kommunikation med Mälaren och Westeräs. Ifrån Norbergs Bergslag kunde Norbergs jernväg genom hästbanans fortsättning till Avesta eller Hedemora sättas i gemenskap med den större jernvägen från Dalarne. Norbergs godartade jernmalmer kande sämedelst med lätthet komma de i denna trakt belägne bergverk till godo. Denna jernvägslinea genom Kila socken bör, sö vidt lokalen medgifver, dragas till närheten af Sals stad och silfververk, eller ock genom en sidogren dermed förenas. Ofvanom Forsshufvud grenar sig Dalelfven i österoch vester-Daleltven. Det timmer, som på båda af dessa grenar af eltven nu flottas, kunde vid Forsshufvud uppfångas i Lensor, derigenom de nedanföre belägne Tunaforssarne med 144 fots fall kunde undvikas och timret gå på jernväg söder ut till Mälaren. För ved och kol ifräön Dalskogarna blefve likaledes en lätt transport öppnad. Väglänpgden ifrån Westerös till Forsshufvud i Tuns Socken, i den sträckning, som här omförmöäles, är 12 mil, derifrön till Fahlun omkring 1!; mil, sälede: tillsammans 13!, mil. otFTNTOR — Vi meddela i dag ur Wexiöbladet et utdrag ur protskollet för den 11 Augusti hållet med för mordbrand häktade Cajsa Jöns dotter: Nu ånyo hörd, befanns Cajsa Jönsdotter fullt redig och hennes svar och förhällanden utvisade icke der minsta förståndsrubbning eller sinnesförvirring. Ho tycktes deremot hafva ett inskränkt och felaktigt be grepp i religionsläran och förmäga att bedöma oc! inse det oriktiga uti en felaktig handling, utan afse ende på föremål för handlingen. Hon sade sig hatv kunnat ångra, om hon för sin husbonde förstört er kärfva löf, men hon kände icke någon änger öfve: försöket att förstöra husbondens ängbränneri. Hor kunde visserligen finna att hon icke handlat fullt rätt då hon försökt att på detta sätt skada sin husbonde men hennes föreställning om skadligheten af äng bränneri var så fast och orubblig, att hon fann si; bvarken för Gud eller menniskor behötva ängra för söket att förinta ett sådant. Hon kunde icke fatt: och begripa, att då hon, efter egen uppgift, icke ve lat att bränneriet skulle nedbrigna och under bestäm öfvertygelse att elden dessförinnan i god tid skull upptäckas och dämpas, dervid ock mäste kafva inset loch funnit att med brännande af annans bränner vore en oriktig, syndig handling, som äfven päk:lad länger. De försigtighetsmåätt hon funnit nödigt at använda för att icke upptäckas, kunde hon lika lite uppfatta innebära ett medvetande om gerningens orik tiga beskaffenhet. Hon ville finna stöd uti sina för vända äåsigter och yttranden, som prestmän skol: bafva fällt vid ett kort före gerningen hället nykter Ibetsmöte i Slätthögs kyrka, hvilket möte hon bevi stat. Hon tvekade dock att utsäga, det hon funn sig hafva begätt en gerning, som vore Gudi behag lig; men hon syntes föreställa sig nögot dylikt dä ho lyttrade, att hon utan knot underkastade sig det stra! lagen henne kunde pölägga, ehuru kon sjelf icke för Imädde inse att hennes gerning förljente straff. Del nuvarande svaga grödan, tanken på egen och andra nöd, om hennes husbonde, efter hvad han ämnade lanlade ängbränneri på sina andra i orten varand legendomar, i förening med de intryck kon fått a föredrag vid ofannämnde nykterhetsmöte, hade upp Ikallat tanken på att genom antändande af Berg ängbränneri, varna busbonden från vidare anlöggnin laf flera dylika. lad NORGE I dag ankomna norska blad gå till och me Iden 6 dennes. -.oo na ar