Aftonbladet – 4 september 1852, sida 2

Mu ——— ras, ehuru för den sednare åsigten kunde anses tala,sti utt fabriksarbetiren Anders Jönssoni Stora Fiskebäck g, förrgär, eller den 29 dennes, skall aflidit efter enaå-) anda symptomer och 8 timmars sjukdom; att jag lels i Önnerudy dels i Rud frälsegården anträftade Så fyra personer, konvalescerande efter dylika magplä-ta! sor, samt att bonden Nils Persson i sistnämnde gärdlm förliden natt anfölls af så häftiga, på beskrifning fult sjr koleriska symptomer, att omgifaingen en stund trodde!1; nonom död. Behandling med starka frotteringar och uppvärmda stekpannor tillskref han sjelf sin räddning och befanns vid min dervaro i convalescence. Götheborg den 31 Aug. 1852. A. Monten.r I följd af de sålunda erhållna upplysningar bar regeringen, enligt förliden gårdag aflåtna bref till konungens befallningshafvande i Elfsborgs samt Götheborgs och Bohus län, förordnat, att som nödiga åtgärder borde, så fort ske kunde, vidtagas för inrättande af en karantänsanstalt vid Götha elf för att träda i verksamhet om och när officielt varder förklaradt, att asiatisk cholera i Götheborg eller dess närhet utbrutit) skulle en officer från flottan och en läkare beordras att skyndsamligen härifrån afresa till orten för att, sedan konungens betallningshafvande i E!fsborgs län uti samråd med dem utsett lämplig lokal för denna karantänsanstalt, vidtaga de åtgärder som för i ordningställandet erfordrades, med åliggande för nyssnämnde konungens befallningshafvande att öfver denna karantänsinrättning, om den kommer i verksamhet, hafva det befäl och den tillsyn, som enligt författningarne karantänskommission i afseende på dylika inrättningar tillkommer; egande samma konungens befallningshafvande att at under händer varande medel förskjuta de kostnader som för berörde särskilda karantänsanstalt blifva af nöden. i Likaledes har regeringen anbefallt Konungens befallningshafvande i Götheborg att, om och när visshet erhålles att asiatisk cholera någonstädes inom länet utbrutit, derom genast underrätta karantänskommissionerna i Götbeborg och Malmö samt Konungens befallningshafvande i Elfsborgs län, hvilka bemyndigades och förständigades att vid dem underordnade karantänsinrättningar låta fartyg från inrikes orter, der cholera utbrutit, undetgå den karantänsbehandling, som genom K. kungörelsen den 12 Nov. 1847-är föreskrifven för fartyg, hvilka från utländsk smittad ort anlända. Vi vilja emellertid hoppas, att den påtänkta karantänsanstalten vid Götha elf icke skall blifva behöflig, emedan de omnämnda sjukdomsfallen synas kunna hafva inträffat, utan att vara förvrsakade af den asiatiska choleran; men om det beklagligtvis skulle visa sig, att denna farsot verkligen finnes i riket, så frukta vi, att det .nu anbefallda inrikes spärrningssystemet..kommer att göra statsekonomisk skada och tillskyndar rörelsen kännbara förluster, utan att medföra det gagn man deraf förmodar för helsotillståndet. — I anledning af ett i dag på mörgonen inträffadt hastigt dödsfall, spridde sig detrykte att den sflidna, sockerbruksarbetarebustrun Clara Nilsån, dött i cholera; Enligt den upplysning vi erhållit, har stadsläkaren hr doktor Blachet förklarat, att dödsorsaken -sannobkt vore en slagattack. Liket kömraer, enligt hvad bär nedan under polisärender omförmäles, att redan i dag undergå läkarebesigtning. — Wilhelm Fredrik Palmblad, professor i grekiska litteraturen vid Upsala universitet, afled i Upsala förliden thorsdag, kl. 2 e. m. Han var född 1788, blef student i Upsala 1806, akademieboktryckare 1810 tilisammans med A. Stenhammar, filosofie magister 1815, do cent i svenska historien 1822, e. o. adjunkt i filosofiska fakulteten 1825, och ordinarie hist. et statist. adjunkt 1827, samt slutligen professor i grekiska litteraturen 1835. Riddare af K. Nordstjerneorden och ledamot af en stor mängd in.och utländska litterära instituter och sällskaper. Få svenska män hafva ådagalagt en så rastlös och vidtomfattande litterär verksamhet som den aflidne, Utom. sina bekanta och ganska högt uppskattade geografiska arbeten, äfvensom flerfaldigahistoriska undervisningsskrifter, har han utgifvit en mängd filologiska och antiqvariska arbeten, äfvensom flera öfversättningar från grekiskan. I sina yngre dagar var han en outtröttlig och ganska populär romanförfattare. Hans sista arbete i denna genre var Familjen Falkensvärds, tryckt i Örebro 1844 och 45. Sin förnämsta ryktbarhet förvärfvade den aflidne emellertid såsom polemisk skriftställare, både på det litterära och politiska gebitet. Det skulle föra oss alltför långt att här ingå i detaljerna af den roll han spelte i fosforismens första dagar, hvarom han uti en i Biografiskt Lexikon intagen sjelfbiografi meddelar omständliga underrättelser. Han har såsom medarbetare deltagit i de flesta på fyratio år utgifna svenska tidskrifter, Phosphoros, Hermes, Svea, Skandia, Svensk Litteratur-Tidning. Svenska Litteraturföreningens Tidning, Mimer, Frey och Biografiskt Lexicon, samt lemnat bidrag till Blätter fär Literarische Unterhaltung; Leipziger . Allg. Zeitung,. Ersch och Grubers Encyklopedie; Brockhaus Conversations-Lezicon, och flera anära periodiska arbeten. Efter att hafva lemnat åtskilliga bidrag till Svenska Biet,, uppsatte prof. Palmblad tidningen Tiden, som började i Stockholm i September 1847; och sedan dess fortgått dels i Stockkolm, dels i Upsala, intill slutet af förlidet år, då. den upphörde. Under innevarande år har prof. Palmbiad varit medarbetare i Svenska Tidningen. Riktningen af hans politiska författarskap är tillräckligt känd, för att ej här behöfva karakteriseras... Såsom polemisk skriftställare egde ban i hög grad Arr En -rPÅ LÄR BD MAC Bs MUM li 0 pp OS MM AM APR öe ort MALA AO mg se OD AR en väg att öfvergifva och har infört honom iså-8 dana tidsfördrif, der resten af hans lilla för-!k mödenhet snart skall finna sin eraf och derid