Aftonbladet – 1 september 1852, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, EN JOCKEJ PREMIER-MINISTER. Den som för närvarande är den verklige regenten i hertigdömet Parma är en engelsman från Yorkshire vid namn Ward, hvilken ursprungligen började sin bana i stallet. Under ett vistande i London kom den förra hertigen af Lucca att tillfälligtvis fästa sin uppmärksamhet på honom, tog honom i sin tjenst säsom jockey och befordrade honom efter hand till stallmästare vid sitt stuteri. Sedan Ward med sin herre kommit till Italien, märkte denne snart att den duglighet han ådagalade i styrelsen öfver de hertigliga stallen äfven kunde användas i en mängd andra riktningar — ja, hertigen fattade så höga tankar om Wards klokhet, att han sällan försummade att rädföra sig med honom när han var i förlägenbet hvad beslut ban skulle fatta, och den lyckliga utgäng som städse krönte Wards rådslag gjorde honom så att säga ofelbar i denne de Spanska Bourbonernas svaga ättlings ögon. Liksom Ludvig XII plägade hänvisa dem, som ville tala med honom om statssaker, till kardinalen af Amboise med dessa ord: Fräga George! — sä afbröt äfven Carl af Lucca hvarje underhandling med ett: Gä till Ward! Då utgifterna för stallstaten under hans administration hade förminskats till hälf. ten, oaktadt hertigens hästar voro föremäl för hela Italiens afund, så kom farsten ganska naturligt på den tanken, att det skulle vara ganska bra om samma sparsamhet kunde införas i andra rigtningar, och säsom en följd deraf blef Ward snart anförtrodd än ett och än ett annat, och utvidgade dervid beständigt området för sitt inflytande, så att han frän stallaffärer gick öfver till statsaffärer, hvilka emellertid äro så en miniatur att de icke äro synnerligen mer omfattande än administrationen af ätskilliga privata has. Ward bief nu hertigens factotum, fick under de oroligheter, som föregingo revolutionsäret 1848, en diplomatisk värdighet och sändes till Florens i ett hemligt värf af största vigt, i det han skulle till storhertigen öfverlemna hertigens af Lucca atfsägelseakt. I början kunde storhertigen ej blifva enig med sig sjelf om han skulle mottaga, ett sändebud i egenskap af diplomat, om hvilket han endast hade hört talas i sammanhang med kappridningarne vid Cascine, der Ward brukat rida som jockey; men det visade sig snart att det hertigliga sändebudet hade en fullmakt på fickan, som gjorde honom till ståthällare i hertigens stater,.och hvilken skulle träda i kraft i händelse hertigen gjorde invändningar mot att mottaga Ward säsom sändebud från Parmastaterna. Då hertiven af Lucca kort derefter under är 1849 afträdde sina öfriga stäter till sin andra son, så blef Ward förste statsräd hos denne boppfulle furste, som sälunda under bästa auspicier kunnat tillfredsställa sin passion för hästar, medan han haft en minister, hvars slughet var de första italienska diplomaters mer än vuxen. Ward sändes en gäng i ett diplomatiskt ärende till Wien, och Schwartzenberg förvänades högeligen öfver hans förmåga; ja den fordna stalldrängen frän Yorkshire var den ende bland diplomatiska kären, somvågade motsäga Schwartzenbergs bjudande räd, ellep rättare sagdi befallningar, hvilket af de öfriga diplomaterna befanns vara högeligen nyttigt. Ryska sändebudet Meyendorff gjorde isynnerhet mycken affär af honom. En. engelsman, som en gäng superade hos ryska sändebudet, komplimenterade bonom för hans förträfiga skinkor. Ja, svarade Meyendorff, vi ha här en medlem af vär diplomatiska, kär, som förser oss alla med skinkor från Yorkshire, i hvilket grefskap han är född.. Ward har besökt England, men då hans breda mälföre och landtliga talesätt röjde hans härkomst, trots de många ordnarne frän åtskilliga länder, hvilka strålade på hans bröst, så vägade han sällan visa sig i finare kretsar. Lord Palmerston förklarade honom vara en bland-de märkvärdigaste män han någonsin sett. Trots sin lysande framgång har Ward bibehållit enädel stolthet öfver sitt fädernesland och söker ingalunda dölja sin anspråkslösa härkomst. Porträtter af hans föräldrar i-deras drägter af hemmaväfdt tyg hänga i Parmas premierministers lysande salong. — — För några dagar sedan upptogs ur S:t Martin-kanalen i Paris liket af en ung flicka; som efter allt utseende helt nyligen kommit i vattnet. Hon : en sällsynt skönhet, hade den finaste toilette ock: ganska dyrbara armband. En mängd romantiska historier cirkulera om den okändas tragiska död. — Wone-Fun, en ung kines från Hongkong, studerar för närvarande vid universitetet i Edinburgh, och har nyligen der erhållit första priset i botaniken. 1 — På jernvägen mellan Halle och. Schkeuditz har en bonde, för att slippa gå frän nästa station en half mil tillbaka till sin hemort, hoppat ur waggonen under den starkaste farten. Han blef -så illa tilltygad och sönderbruten att han endast lefde nägra minuter. — HUNDFÖRFÖLJELSEN I FRANKRIKE. Enligt officiella berättelser hafva, till följd af de i afseende 3 hundarne anordnade ätgärderna, inemot 200,000 kadar blifvit dels förgiftade, dels på annat sätt döade.