Aftonbladet – 31 augusti 1852, sida 2

tillstånd, åtminstone bär, sä vidt till. min kunskap kommit, ännu intet verkligt kolerafall timat. I Elbing har kommunalrädet, uti sin den 20 dennes hällna församling, icke ingått på förslaget att utnimna så sanitetskommission, emedan de hittills förekomna kolerafall varit mycket enstaka (sehr vereinzelt dastehen). Stralsund den 26 Aug. Helsotillståndet inom hela konsulsdistriktet är godt, med undantag af staden Greifswald och trakten ders nkring, der för närvarande rölsoten gär, ehuruväl den är af en mindre svär beskaffenhet. Hamburg den 25 Aug. Helsotillståndet i denna stad samt ä närgränsande orter fortfar att vara godt, nägot fall af kolerasjukdomen har icke förekommit. . — ÅANDTMÄTERISTATEN. Enligt öfverdirektörens vid landtmäteriet afgifna berättelse om landtmäteriet i riket år 1851, utgjordes hela landtmäteristaten den 31 sistl. December af: 1:o I landsorterne anställde: elever 334; auskultanter 263; justerare, utan att vara landtmätare, 9 (och som. tillika äro landtmätare 72); afvittringsoch storskifteslandtmätare, utan att tillika vara förste, andre eller .kommissionslandtmätare, 30 (och med dessa, nemliged 4 förste, 2 andre och 16 kommissionslandtmätare, 52); vice kommissionslandtmätare 197; kommissionslandtmätare 187; andre landtmätare 23 och förste landtmätare 22, tillsammans 1,065; och 2:0 vid General-landtmäterikontoret anställde: (extra-ordinarie ingeniörer 2 och rekognoscörer 3, dessa 5 dock redan beräknade bland personalen i landsorten); ingeniörer 5; aktuarie, landtmäterifiskal, öfveringeniör, landtmäterisekreterare och öfverdirektör tillsammans 10; hvadan hela landtmätericorpsen utgjorde 1,075. Vakanta voro 13 kommissions-, I andre och 2 förste landtmätaretjenster. — — Vid Assistanseller Pantlånekontoret ha ifrån och med den 24 till och med den 30 Aug. utgifvits 2,219 lån med 9,099 rdr och inbetalts 1,843 lån med 7,692 rdr 32 sk, banko. — Sistl. lördags afton voro grosshandlaren J. L. Strindbergs kreditorer sammankallade, för -förrättande af val till gode män i massan, då, enligt S. T., dertill utsågos: grosshandlaren A. Kreszman, handlanden J. Fischer, samt häradshöfdingen J. S. Jacobsson. Några andra-frågor förekommo icke till öfverläggning. — — J. D. Valeriug, den sista ledamot af svenska akademien, som kunnat räknas till stiftarens tidehvarf, begrofs, enligt P. T.,sistlidne torsdag. I öfverensstämmelse med den bortgångnes egen önskan, försiggick denna sorgeakt i möjligast största enkelhet; endast några få personer öfvervoro jordfästningen, som förrättades i S:t Jacob af församlingens kyrkoherde prosten Fröst, hvilken ock dervid höll liktal. — Till förmån för de brandskadadei Wasa blifver i morgon i trädgården till huset JM 31 vid Göthgatan eklärering med harmonimusik, hvarom en annons i dagens blad närmare upplyser... Tr Coldinuorden firade i förgår, enligt P. T., sin sommarhögtid, genom en utfärd till sjös, under vanliga ceremonier. ÅÄngfartyget sEnköpingförde sällskapet inåt Mälaren, uppåt trakten af Riddersvik och derifrån tillbaka till d:r Collins vackra egendom Blackeberg (i närbeten af Drottningholm), hvarest, sedan ordenshögtidligheterna hunnit afslutas, sällskapet intog middag. Efter måltiden tömdes, under kanonsalut och fanfarer, skålar för H. M. Konungen och det kongl. huset, hvarefter afsjöngs folksången.. Under hemresan till hufvudstaden antändes. från fartygets däck åtskilliga fyrverkeripjeser. — Arbetarföreningen företog i förrgär en lustresa til Riddersvik och Svartsjös Gynnadt af det vackraste väder afgick sällskapet från Riddarholmen kl. 8 f. m. med ängfartyget Thorshälla. På Riddersvik roade -man sig med musik, dans, kroppsöfningar och lekar i det gröna till kl. 1, dä fartyget afgicktill Svartsjö, hvarest dervarande intendent välvilligt upplät slottssalarne till sällskapets disposition. En af Föreningens medlemmar höll när ett föredrag, författadt af en frånvarande ocb hvari betydel-sen af nutidens arbetarerörelser framställdes. Förf. sökte häri visa, huruledes kristendomens Jära om att läta sitt lif för alla, d. v. s. för alla folkklasser, aldrig blifvit förverkligad i samhället. Den äsigt hvarifrån nutidens arbetare-rörelser utgingo var: att den enskilda menniskan icke bör och följaktligen ej eger lrätt att skilja sitt bästa från det allmännas; att hon ej bör behålla något för sin enskilda del allena eller några få menniskors väl, utan tvertom sätta sitt enskilda väl just i att flitigt arbeta för allas välfärd; att den enskildes arbete för det hela borde så ordnas, att kan blir oberoende af andras flit och ej utsältes att störtas genom deras lättja, så att det kunde blifva en sanning vatt den som icke vill arbeta, han skall heller icke äta, med ett ord: att arbetet bör vara gemensamt, men: njutningen eller besittningen af dess frukter åtskiljd och olika efter hvars och ens del i arbetet, och ätt endast der, hvarest den enes njutning icke utesluter den andres , både kan och bör denna vara öppen för alla; eljest icke. Härefter framställdes beskaftenheten af motständet mot denna lära och orsakerna dertill, som befunnos vara den s. k. bättre klassenso okunnighet om läran, dess egennytta att vilja lefva på massans eller de fattiges bekostnad, till stöd hvarför den är nog djeri att åberopa. religionen som dock bjuder försakelse, men ej -egennytta och orättvisa, samt att den ej vill afstå det ringaste af sitt öfverflöd, för att bjelpa den fattige och utjemna de skarpa och vädliga motsatserna i samhället. Uti en för ändamälet särskild iordningsställd sal hölls derefter en kollation, hvarvid åtskilliga skålar utbragtes. Uti en af dessa, föreslagen af föreningens sekreterare, antyddes ändamålet med de tillställningar arbetareföreningen tid efter annan gjort, att nemligen sammanbinda den arbetande klassens medlemmar till gemensam verksamhet för politiskt och socialt lif. Först då detta ändamäl blifvit uppnädt, förmenade tal., kunde någon sann glädje falla på arbetarens lott... Utaf en sonr lycklig diktare särdeles känd medlem af Föreningen: föreslogos nägra andra skälar, som med stormande bifall mottogos. Den öfriga delen af eftermiddagen tillbragtes under: dansar och lekar, och under hemresan afbrändes ett ganska vackert fyrverkeri, i månskenet. Först kl. 11 återkom sällskapet till Stockhalm efter en lika nöjsamt som nyttigt tillbragt dag. — Redan länge har man af utländska tidningar sett omtalad den af hr Risley utförda jättepanoraman öfver Mississippifloden och dess är sstmtsen RE kr