Aftonbladet – 23 augusti 1852, sida 3

frän sin faders bostad, i huset N:o 22, St. Skinnaris viksgatan, till stället samt kastade sig med kläderna e på i vattnet; hvarefter han, sedan han fyra särskildta göänger förgäfves gätt till bottnen, äntligen vid femteln dykningen lyckades få tag i gossen S., som emedler-1s tid då redan var liflös. : Polismästaren förordnade att liket skulle besiktigas; hvarjemte Björklund, för sin ädagalagda raskhbet och oförskräckthet, erhöll 2 rår bko i belöning af poliskassans — Till öfverkonstapeln Bäckström hade vaktmästaren J. A. Hillman anmält, att han, som natten mellan onsdagen och torsdagen i förra veckan varit hemgäende från Djurgärden, derunder räkat i sällskap med en okänd qvinsperson, hvilken under den förtroliga promenaden beredt sig tillfälle att ur Hillmans rockficka tillgripa en större summa penningar, bestäende af 5 st. sedlar å 10 rår, 2:ne dito å 6 rår 32 sk., fyra dito å 24 sx. m. m., allt bko. Af denna anledning hade den okända qvicnan efferspanats samt slutligen anträffats i huset r:o 19, Vestra Humlegårdsgatan. Hon befanns vara Charl, Öman — en gammal känd poliskund — och stod i förgär inför polisens dombord; då hon väl vidgick att hon gjort herrn sälskap en kort stund,, men förnekade deremot bestämdt den mot henne gjorda anklagelse. För vidare utredning fick saken austö; hvaremellertid Öman skulle af läkare besiktigas för att få utrönt om hon är arbetsför, i hvilket fall bon, säson saknande ordentlig sysselsättning, kommer att försän das till arbetsiorättningen. — I dag infann sig uti poliskammaren qvinspersonen Anna Björklund och uppgat att hon som är sammanboende med konstförvandten Carl Walter och med honom har 3:ne barn, sistl. gärdag blifvit på det mest barbariska sätt misshandlad och slagen 2f nämnde Walter. Hennes kropp pästod ett fruntimmer som äskädat uppträdet, vara all deles blåpiskad. Den misshandlade qvionan tillsades att tills i morgon skaffa sig läkarebetyg och infinna sig till polisförbör, då Walter skulle inkallas. — Skomakarelärlingen Wahlgren företog sig i gär middag att oqväda den utanför kongl. stallet posterade gardisten af Svea lifgarde. Då Wahlgren var af starka drycker öfverlastad, sä sffördes han af till kallad patrull till häktet, och dömd s i dag uti poliskammaren att böta 6 rdr 32 sk. bko. — Snickaremästaren Pettersson boende vid Kapitensgatan ä Ladugärdslandet, har företagit en formlig bönbasjagt mot personer som vid snickeriarbetens förfärdigande vända sig till personer som icke inneba burskap ä yrket. Nästan dagligen äro 4 å 5 personer af Pettersson inkallade, och fällas till följe af den nya näringsförfattniogens otydlighet att böta 3 rdr 16 sk. bko. I lördags hade P. erbällit kallelse å stadsfiskalen borgmästaren Mellbin och yrkade ansvar ä honom derföre att han i Juli mänad sistl. är skulle vid avställande af ex mindre reparation uti det hus å Norrlandsgatan hvilket han af staden förhyrer, begagnat sig af en snickeriarbetare som icke hade tillständ att ens såsom försörjningsmedel utöfva yrket. Borgmästaren Mellbin förklarade, att han för inredande af en alkov öfverenskommit med i huset boende lifbeväringskorporalen Liljebäck att verkställa arbetet, på det att han skulle kunna afarbeta den skuld hvari han för ogulden hyra häftade hos borgmästaren. Liljebäck hade börjat med arbetet men insjuknat, och Liljebäck hade ötfverenskommit med snickeriarbetaren Almqvist att för hans räkning göra arbetet färdigt. Pettersson ville höra Almqvist, hvilken förfärdigat arbetet, som vittne, men denna begäran afslogs såväl derföre att hr Mellbin erkänt an: gifvelsen, som att Almqvist sjelf verkställt arbetet. Nu ville P. inlemna en skrift, uti hvilken han väckte ätal mot hr Mellbin för tjenstefel, men han hänvistes att derom, om han dertill ansäg sig befogad, vända sig till br justitiekansleren. Hr Mellbin förklarade att angifvelsen mot honom endast vore en bämnd, derföre att Mellbin icke af Pettersson kunnat förmäs att dagligen deltaga i bönhasjagterne, hvilket vore bonom omöjligt da öfriga åligganden upptog hans tid. — Samtlige å Hötorget stationerade hemslagtare stodo i lördags en corps inför polisens dombord. Hemslagtaren Lindström, en gammal poliskund, förde ordet och inlemnade en läng skrift, utgående på att erhälla tillåtelse att ä hvilket ställe som helst ä hufvudstadens salutorg få placera sig och sälja kött. Den plats å östra sidan af Hötorget, som nu är dem anvisad, ansågo de icke vara förmänlig. Poliskommissarien Jäderin upplyste hr polismästaren att ansökningen endast hade för afsigt att illudera författningarne derigenom att heraslagtarne skulle föreställa landtboer och på sä sätt lyckas att narra allmänheten. Hr polismästaren föroränade stadsfiskalen, borgmästaren Mellbin, att jemte kommissarien Jäderin undersöka förhålianset och inkomma med utlåtande, hvarefter öfverstäthällare-em betet skulle ä ansökningen lemna utslag. — Förre landsgevaldigern Ekström var i dag äter inkallad till polisförhör derföre att han icke ställt sig till efterrättelse ofverstäthällare-embetets honom gifna föreläggande att icke vidare gä klädd i uniform. Ekström, som ej infann sig, skulle tills i morgon upphemtas till poliskammaren. — Ännu har det icke lyekats polisen att ertappa någon af de natten till sistl. lördag från Rindön förrymde 5 kronoarbetskarlar. I gär natt var hela polisstyrkan, under anförande af hr polismästaren, i verksamhet ät olika häll. — Den som i lördags bevistade sessionen i poliskammaren, hade då tillfällo bevittna en lika ömkblig som ljlig scen. Blacd de minga olyckliga, som denna dag mot slutet af: sessionen infördes, för att Idels varda förpassade till arbetsbuset dels till korrekItiopsinrättningen, befann sig nemligen äfven en äl dre qvinsperson, vid namn Caroliza Vinqvist, hvilken, ehuru hon lärer fillhöra en aktningsvärd familj samt jemväl fordom sett lyckligare dagar, nu genom fortfarande vavartigt uppförande gjort sig skyldig till 3:e resan spinnhusstreff. Anande det nägot dylikt förestod henne, hade V., troligen i hopp att dymedelst kurna undslippa det Istraff som väntade henne, fallit på den bizarra ideen jatt spela vansinnig; hvadan hon hopvridit sin hufI vudbonad till form af en docka, Bärande denna på larmen, preserterade sig V. högljudt sjungande inför polisens skrankor, der bon, under en mängd gester joch komiska upptög med dockar, oupphörligt utropaIde: Se här min Emma, min lilla söta Emma; det är min flicka säger jag, konglig lagman — ha, h3, ha! ete.x Ehuru V. onekligen utförde den pätsgua rolen ganska bra, halp detta henne dock ej, utan blef bon dömd till 2:ne ärs arbete ä tukthus; bvarefter den eländiga qvinnan, som emellertid alltjemnt fortsatte att väsnas och skria, mäste med väld äterföras till cellen. Vr je 2 DR FR KA PA IT mm mm möÖöla be moböava dn och möta to eger DEI jön bor rm FA om fn PA mm tt pF APR seed LANDSORTS-NYHETER. Gefle den 18 Aug. Ett oväntadt sorgebud oenlända hit till etaden med sista Hhosten son med