de min dörr för en grekisk prins och två bankirer.n Oskuldens öppenbjertighet stod målad i dansögens ansigte; jag bugade mig med vördnad för denna okonstlade qvinna, som så utan omsvep öppnade för mig sitt hjerta. Då jag tog afsked af henne, hade jag den lyckan att med mina läppar vidröra spetsen af hennes fingrar, förtjusande som hennes fötter. Kolaon för utrikes. ärenderna väntade mig kl. 5 för att begära upplysningar af mig, rörande det brukliga ceremonielet i Zhe-Holl och Peking, vid emottagande af europeiska ambassadörer och utforska mig i afseende på den chinesiska politikens hemligheter vis-å-vis drottning Victoria. Under detta sammanträde var jag utsatt för ständiga distraktioner, och begick troligen många misstag. Bevare Tien att mina distraktioner ej en däg måtte draga olyckor öfver det himmelska riket! Medan de kristnes. store kolao talade till mig, tänkte jag på den lilla fot som tillhörde mamsell Alexandrine de Saint-Phar. Fåse om ej denna fot orastörtar Peking. På eftermiddagen lemnade man mig en välluktande biljett, hvars papper liknade tvenne fjärilvingar. Jag läste följande: Bästa doktor! Man säger att ni från ert land medfört en mängd beundrarsvärda chinesiska saker. Dileri, er förtjusande guddotter, har fägnat sig så mycket åt edra solfjädrar, att hon vill göra bekantskap med alla sin guffars rikedomar. En barnslig -nyck! Jag har lofvat att föra henne till er, i morgon kl. 12, Er guddotter ger er sin panna att kyssa, och jag, jag lägger er för mina fötter. Alexzandrine de Saint Phar. Ni vet, min kära Tching-bit-K6-ki, attjag ej förde ombord någon synnerlig mängd ar våra smågaker. Jag hade blott ett litet förråd!