Aftonbladet – 18 augusti 1852, sida 2

hög grad egnade att fylla ett erkändt behof, j blott för elementarundervisningen utan också ör sjelfbildningen och de praktiska behofven. i nämna dessa båda ordböcker såsom ett nda arbete, emedan det mindre egentligen enlast är en förkortning af det andra, så att let väsentliga, sjelfva ordförklaringen, är lika båda, men det utförligare innehåller en riare fraseologi. Vi hafva jemfört åtskilliga! rd, isynnerhet efter förekommande verber, åsom gå, göra, låta, vilja ö. 8. V., och Vi vafva kommit till den åsigt att handlexikon r i de flesta fall fullkomligt tillräckligt för ranligt behof, ehuru det större lexikon naturigtvis erbjuder större beqvämlighet och mångald i valet af uttryck, äfvensom en ojemförigt större rikedom af vetenskapliga och tekniska termer. Metoden att uppställa trenne språk på en sång bredvid hvarandra är högst ändamålsenig och -gillad genom samtidens pedagogiska erfarenhet. Den har ej blott fördelen af en större ekonomi, i det hvarje svenskt ord och hvarje svensk fras endast behöfver tryckas en ång i stället för fyra, utan den medför också den långt väsentligare fördelen att språkens olika grundlynnen på ett slående och nästan oförgätligt sätt afspegla sig i särskilda bredvid hvarandra uppställda öfversättningarne af samma uttryck, på samma gång som det etymologiska sammanhanget mellan de fyra språken tydligen faller i ögat. Då man efterser den franska betydelsen af ett ord, faller den engelska och tyska öfversättningen utan särskildt bemödande i ögat, och man lärer sig dem utan att deråt egna någon särskild tid. Män tvingas på detta sätt att inom sig sjelf använda en jemförande linguistik, som på samma gång lättar öfversigten af de öfriga sidospråken, som den skärper minnet och blicken för det, hvarmed man speciellt för ögonblicket sysselsätter sig. Valet af olika typer för de: särskilda. språken underlättar: högst väsentligt öfversigten, och är en i allo god och praktisk anordning. Så vidt vi kunnat upptäcka, är öfversättningen ganska pålitlig och fraseologien ledig och användbar. .. Någon enda gång hafva vi likväl tyckt oss: finna de engelska uttrycken något stela och ohandterliga i talspråket. Den fransyska delen, äfvensom den tyska, har synts oss fri från: hvarje rimlig anmärkning. För att gifva läsaren ett begrepp om uppställningen, skola vi välja något ord med sin fraseologi. Vi taga t. ex. ordet gerna ur den mindre ordboken: Gerna, adv. gern; volontiers, de bongre, fa. cilement; fain, willingly; gemelniglih meb rentheils; commungment, ordinairement; commonly. Gerna se, getn fehen; aimer å voir; to be fond of seeing, to like. Han vill gerna sofva, er fölift gern; il aime å dormir; he loves to sleep. Hon äter gerna kersbär, fi ift gern Kirfejens elle aime lescerises; she i: fond of cherries. Han ser detta ej gerna er fieht das nicht gern; il maime pas cela; h does not like it. Jag gör det icke gerna ih thue e8 ungern; je le fais å contre-coeur I do it unwillingly, wilh reluetance. Ha skulle gerna hafva gjort det, er bhätte e3 fel gen gethans il Paurait fait avec bien du plaisir he would readily have : done i. Hjertan: gerna, berslidh gern, von Hergen gern; de tou mon coeur; with all my heart. Denna vet vill gerna ruttna (ruttnar lätt), diefe3 Öolz fanl gern, Ileicht; le boispourrit facilement; this wooc rots easily, is subject to be rotten. Jag vill: gerna veta, ich möcte gern miffens je voudrar bien savoir; I would fain know. Läsaren kan af föregående utdrag göra sig en föreställning om planen och anordninger af dessa ordböcker, för hvilka äfven utgifvar nes kända skicklighet såsom språklärare och läroboksförfattare utgör en utmärkt rekommen dation, . Vi. hafva ej haft det anspråket at granska och bedöma deras verk ur speciell linguistisk, ännu mindre ur pedagogisk syn punkt, utan vi hafva endast velat angifva de under nyttans och den allmänna bildningen synpunkt... Det synes oss då, att utgifvande af dessa böcker på ett lyckligt sätt komme att fylla en lucka inom vär litteratur, och at det sätt hvarpå utgifvandet, att döma af de hittills utkomna, besörjes, är gänska hedrand såväl för författare som förläggare. Vi anse oss böra i sammanhang härme fästa uppmärksamheten på de ekonomiska vil koren för dessa arbetens egande, hvarom sär skildt varit annonseradt i vår tidning. Båd serierna utgifvas hädanefter i häften, det störr af 6 ark 4:0 å 24 sk. bko, det mindre af: ark 8:o å 16 sk. Om det större lexikon kom mer att upptaga 96 ark,seller nära dubbelt a det redan utkomna, kommer priset att bli om kring 8 rdr bko, ehuru förläggaren knappas anser det komma att öfverstiga 80 ark. De mindre skulle, enligt samma beräkning, nem ligen med 64 ark, komma att kosta subskri benter 5 rdr 16 sk., eller med 54 ark 4 rd 24 sk. bko komplett. z: Åf hvardera arbetet utkommer ett häfte hvar annan månad, så att båda inom ett år kunn vara kompletteråde. Wirtembergska Folkskoleväsendet och on Tysklands Folkskoleväsende i allmänhet. Vi meddela i dag slutet af denna uppsats hvilken är författad af en svensk skolman