Aftonbladet – 12 augusti 1852, sida 2

så öppen ot ärlig! Ni har varit så god emo den gamle amply på hans gamla dagar! Ni nar visat hom så mycken ömhet och deljagande! Q för att tala uppriktigt var ni honom detikyldig, ty det var ni som förmådde hona att afsäga sig allt hvad han egde och hen Det varr er skuld, grymmels För migför migl!, sade markisen, i det nan rättadeå hufvudet, såvida det icke är skämt bör icke säga mig det. Det höfs er väl att beskylla mig för otacksamhe återtog fru de Vaubert, högdraget, sni soiförbittrat er välgörares dagar! Jag vis ingenting; men ni visste allt, ni bar varilbarmhertig.n Det är 3 ropade baronessan, som förvisat Stamj från ert bord och er familjkrets!o Det är I utbrast markisen, som efter att hafva fat en stackars värnlös gubbes förtroende, ir stött honom tillbaka och låtit honom dö sorg.n Ni har landlat honom med förakt? Ni har t honom i grafven!x Ni förklr mig krig, markis! Nå vält gå, ropade markisen; sjag skall då icke ditan att hafva gjort krig, åtminstone. en B.v Betänk väl, markis! ett oförsonligt krig! ett krig uthåd och pardon!s Ett krig. lif och död, fru baronessar; sade mark) i det han kysste hennes-hand: Vid degörd drog fru de Vaubert sig tillbaka, botaj och förfärlig, under det markisen lik cössläppt bjort hoppade af glädje. Vid sin åtbmst till Vaubert gick. baronessan dänge och an i sina rum, med rynkad vånna ochöstet svällande af raseri, sedan öppnade hhastigt fönstret och liksom en katt spejar rättan, bevakade hon med blic