Aftonbladet – 10 augusti 1852, sida 3

Ppolskammaren att han sistl. söndag blivit al skepparen ä nämnde fartyg, Bäckström, högst illa misshandlad och slagen, och bar Börjessons ansigte verkligen spår efter en svär misshandling. Han berättade att skepparen som varit segelklar, efter väldets föröfvande instängt bonom uti kajutan och först sent på natten då han afseglat släppt honom i land vid Djurgärden. Det förordnades att poliskommissarien Backlund skulle efterhöra huruvida Bäckström kunde med kallelse enträffas. — Drängen Olof Pettersson i tjenst hos fabrikören Rosen boende i Kungbacken hade i går afton kl. 8 å Norrbro öfverkört skräddarelärlingen Joh. Johansson, dervid denne högst illa skadades. Vid polisförhöret i dag berättade kongl. sekter Smerling att han som åskädat olycksbändelsen inburit den skadade gossen till hr la Croix butik och då han varit alldeles sanslös så hade en händelsevis der innevarande läkare hr Hoppemath slagit äpp ådern å gossen. Pettersson påstod att han hällit igen hästen då han observerat gossen. Som gossens mästare skräddaren Norström boende i Storkyrkobrinken förklarade att gossen vore högst illa skadad å bröstet så uppsköts mälet tills om fredag för läkarebe ygs infordrande och då Pettersson vid äfventyr af hemtning bör sig infinna. — Kapten H. Thomsson, förande skonerten Henrietta från Flensbirg, hade i natt uti rösigt tillstånd uppfört sig så vildsint, att han mäste af tillkallad polispatrull bäras från Skeppsbron till vaktkontoret. Han g hade med hugg och slag öfverfallit handelsbokhällatlren Trana, som varit i hans sällskap, och poliskonstaplatne hade äfven blifvit sparkade och knuffade. Då Thomssons vildsinthet allt Than tilltog, ildäg tilll, polisförhör förklarade Thomsson, att höd värit 8å run sig att han icke afvetat det ringaste hvad han gjort. Hr Trana afstod frän ätal mot Thomsson, men för fylleri och poliskonstaplars öfverfallande dömdes han att böta 70 rdr bkö. — En ung handelsbokhållare A., anställd i tjenst hos ett härvarande handelshus, lyckades i slutet af . Jförl. månad, att, under falska uppgifter erhålla pass för afresa till utrikes ort, hvarefter han begifvit sig härifrån på ångfartyg till Götheborg. Sedermera har blifvit upplyst, att den unge mannen, före sin afresa, uppbirit en icke obetydlig penningesumma, vi ha hört sägas 1700 rdr bko, för sin husbondes räkning, utan att redovisa beloppet. Poliskammaren har, efter erhällen underrättelse om förhällandet, vidtagit anstalter för rymmarens eftersökande och gripande. — Uti södra hamnen finnas tvenne kaffeförsäljerskor stationerade, vid namn Svensson och Nygren, hvilka tidt oeh ofta äro i slagsmäl och gräl med hvarandra, och således än som kärande och än som sva.Irande uppträda mot hvarandra uti poliskammaren. Nyligen blef Nygren dömd att böta derföre att hon knuftat sin yrkessyster Svensson, och kort derefter blir Svensson utaf Nygren tilltalad för att ha försält bränvin i sitt kaffe, och Svensson dömes mycket riktigt till böter. I lördags hade Nygren äterigen till-Italat Svensson derföre att hon skulle ha knuftat henne, sloch nu stodo de säta kusinerna äter inför polisens ;Idombord. Säsom vittnen äberopas qvinspersonerna Nl Eva Ekengren, Fiken Hellman, Gulliana Öhman och -Iflickan Axner från Gefle. Eva Ekengren (en åldrig, pratsam gtmma): Här vlinför domstolen, nädig lagman, är lag och rätt, men se, så är det icke i hammen Aldrig har jag förr hört ett sådant lefverne derstädes, ty de släss och gräla i hvarje ögonblick. Polismästaren: Har ni sett att Svensson knuftade Nygren? Ekengren: Vid min kropp, lif. och själ, så satt jag i min oskuld och rensade gräslök, och se då bröt slagsmålet ut, och sä var det, kungl. lagman, att den II här madam Svensson gick ner efter sin korg, och dä -Ikom hon ihop med Nygrenskan. Pölism.: Jag frägar ej efter korgen, utan vill veta lom det var en knuft som Svensson utdelade. I Ekengren: Herre Gud; nådig lagman, hur kan jag veta det, ty icke kände jag den. I Polism.: Nu till saken, och jag tror knappt attn: lär nykter ? Ekengren: Fallerar icke, nådig lagman; gumman rlär gammal, men säker. Inför lefvande Gud lefva de rlicke ett öhyggligt letverne i hamnen. Tacka vet jag i min ungdom, det var annat dä; ty då satt jag tyst Joch stilla och sålde mina grönsaker. Sedan hr polismästaren, för att göra ett kort slut -Ipå målet, hört de öfriga vittnena, å, då upplyst blef att bäda parterna varit lika otidiga mot hvarandra, dömdes Svensson att böta 1 rdr 32 sk. bko -Iför en lindrig knuff, men förständigades båda två att, iIså kärt dem vore att icke bli bortkörde ur hamnen, :juppföra sig anständigt. Poliskonstaplarne Bergman joch Wisett bafva intygat, att flickan Axtier från Gefle jär den värsta att hälla oväsende och utösa otidigI heter. I Sedan utslaget var afkunnadt förevisade Svensson sitt prestbetyg och bad hr polismästaren öfvertyga NyIgren och hennes vittnen att Svensson vore gift, sä att -Jhon ieke framdeles borde tillvitas vara ogift. Betygöt tipplästes och hela sällskapet fick aflägsna sig. — I söndags morgon gjordes kroppsvisitation på besättningen å ängfartyget Gauthiod, kommande från Läbeck, då ä åtskillige matroser anträffades diverse -Mlurendrejerigods som togs i beslag. — Okyggligt mord. D. 31 sistl. Juli begicks i Kalmer en förfärlig ogerning — ett nidingsdäd af så svart, ohygglig och i vissa fall äfven otrolig beskaffenhet, att man svärligen annörstädes dertill skall kunna finna , ett motstycke. En 29-ärig, härstädes född och boIsatt f. d. vedgårdskarl vid namn. Johan Bank, som sedan flera år tillbaka varit ökänd såsom den vildaste slagskämpe och såsom den djerfvaste bland hela den stora mängden af Kalmars mänga lönnkrögare samt varit tilltalad för mänga förbrytelser och misstänkt för ännu flera, har nemligen nämnde dag genom en under flera timmar fortsatt barbarisk misshandling afdagatagit sin hustru. Sedan mordet var Ifullbordadt inbar han den döda kroppen uti en kammare, afklädde den der helt och hället (sannolikt för latt borttvätta och utplåna alla blodspår) och nedlade den derpå, blott insvept i ett gammalt täcke, på golfvet. För att ytterligare undandraga liket allas bliekar breddes deröfver ett på aftonen hemtaget bätsegel, troligen ämnadt att någon af nästföljande nätter begagnas vid en färd på sjön, för att i djupets sköte TIkunna begrafra det olyckliga offret. Om mördaren lvid nyssnämnde sina ätgöranden haft biträde eller i Sr är ännu ej uppdagadt, men tyckes mycket sannolikt. Sedan alla spär efter mordgerningen på detta sätt voro utplånade och liket aflägsnadt och undangömdt, lät mördaren en under tiden (?) ankommen lösaktig qvinsperson åt sig tillaga qvällsmat. Efter att tvenne Jaf hans stallbröder ytterligare tillkommit (?) förvandJlades det rum, som nyss förut varit vittne till den mördades jemmerskri och dödsrosslingar, till en skädeplats för de vildaste orgier. Afburudan beskaftenhet dessa varit synes deraf, att mördaren med omnämnde qvinsperson dansade en hambopolska, och att hon sedan för natten i äkta sängen intog den mördade hustruns plåts. Tiden och utrymmet medgifva oss icke att i dag redogöra för de närmare omständigheterna vid denna förfärliga tilldragelse, och vi tillägga säledes blott att mördaren vid den 3 d:s med honom hållet förhör fräckt nekade till mordet, och först efter att en mängd vittnen blifvit athörda kunde förmås att medgifva sanningen af vittnesberättelserna, ett medgifvande som dock tydligen gjordes endast i afsigt att undslippa den strängare bevakning och det bärdare fängelse, han i annat fall hade att vänta fig, men som han derigenom hoppades undgå, hviitken heräknin dock, säsom sig rättvisligen bor4e, helt och hället slog felt. E Vi tillägga ytterligare: ; i der flera, tunmar blifvit —. tt dem mördade, :som un; i lad och derunder pij3 det -bevekligaste tig misshand 6 rp hundratals PR st om skoning; sannolikt erhällit mn NAR BB Error MH Ö OO CL tr rv et PR PF ot en me Na Pe -— a a Th