Aftonbladet – 7 augusti 1852, sida 2

Bankens guldoch silfvertillgäång, förrandlad i rår bko . . . 12,163;293: 37. 4. eller i silfver.. . . cc .4,561;235:8; — UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 31 Juli. Det sätt hvarpå presidenten mottogs på sin resa i Elsass har särdeles upplifvatifrarne för kejsardömet, .och framförallt dem som höra till prinsens omgifning. . Efter deras åsigt är tiden mogen att förbyta Octavius i Augustus. Presidenten sjelf synes.icke.så angelägen som hans. vänner; förmodhgen, derför, att han betraktar kejsarfrågan från en mera omfattande synpunkt. Kanske tycker han, att hvad som utgör kejsardömet just är ärftligheten, och att då denna i närvarande fall synes erfordra arf: vingar i rätt nedstigande linia, hans. förmälning måste föregå hans antagande af kejserligheten. Också är det, såsom bekant, mången som tror att presidenten och hans vänner som. bäst se sig om efter en prinsessa,. som skulle gå in på att bli presidentska, medan hon väntar på att bli kejsarinna. Detta är svårigheten, säger man, då hvarje stor prinsessa naturligtvis har föga smak för en simpel republikansk presidentur. Sådana, säger man, skulle vara. den unga prinsessans. af Braganza åsigter, om. hvilken det varit fråga. Också-säga någrazelaka personer, att på detta håll är presidentens giftermål icke längre kommet än Arlekins, hvari, som ni. vet; ihgenting annat. fattades. än. hans fästmös och hennes föräldrars samtycke. Huru dermed än må förhålla sig, säkert är att ryktena om kejsardömets -utropande till den 15 Augusti eller sednast den 2 December vunnit ny styrka. Skulle man tro att de gå i fullbordan? Jag kan här blott, upprepa. hvad jag förut skrifvit till er i detta afseende. Först-och främst kan jag icke föreställa mig att presidenten tänker att i detta fall: frigöra sig från de konstitutionella formerna som han sjelf infört, och att.han,. såsom man synes förmoda, genom en:;simpel proklamation,,ernar påsätta sig kejsarkronan. --Den allmänna omröstningen: har lyckats honom för väl, och visar sig ännu alltför gynnsam mot honom, för att han skulle misströsta om ett gynhande resultat och behöfva uppbygga.sin.tron.på en annan bas än denna, -som är så lofordad i hela hans politik och genom hvilken han vid hvarje tillfälle söker att skilja sig från de öfriga pretendenterna. Det erfordrades således till kejsardömets införande att senaten och allmänna rösträtten skulle sättas i verksamhet; intet är i sjelfva verket lättare och efter allt utseende mindre osäkert än ett gynnsamt resultat, men det är dock en betydlig affär. Ni vetatt menniskor ofta låta styra sig genom ord. Orden Republik, President, hafva ännu, ehuru hvar och en kan bedöma deras närvarande betydelse, för mängden af ärliga fransmän ett visst behag och ett visst inflytande, .som återhåller dem från den Napoleoniska hvirfveln. Orden Kejsare -och Kejsareuvumt sekulla förstöra denna ideella tjusning. Åtminstone måste man, innan man. går dessa känslor för tvärt på lifvet, noga känna sig före, så att man ej utsätter sig för. en. .omkastning i tänkesätten, hvilken icke-är. omöjlig. Detta är utan -tvifvel-ett af. de ändamål, som presidenten har med sina resor. : Han har varit i Norden, han bereder sig nu, såsom ni vet, på en resa till Södern: Man förutsäger honom ett lika glänsande emottagande på detta håll, som han rönt på det motsatta. Det är möjligt, och: till och med troligt. I detta ögonblick tycks hans stjerna dominera alla andra himlakroppar, som hafva det :stora missödet att hafva sjunkit under horisonten..; Likväl får man dervid icke. glömma, att. våra södra landskaper icke för den Bonapartistiska . saken, ännu, mycket mindre för den. kejserliga,,, hafva samma sympatier eller samma anledningar till sympatier som de norra. Det är, som man vet, i södra delen af Frankrike som legitimiteten -isynperhet bibehållit sina rötter. Den räknar der många anhängare. Det är således icke öfverflödigt att böra sig litet före..hvad det låter i södern, Om det också vore klart ådagalagdt att majoriteten i Frankrike vill, hafva kejsardömet, återstå dock de utländska svårigheterna. De äro stora och: ni kan-mäta dem bättre än vi, emedan ni utgör en del-af den krets inom hvilken de herrska. Det har icke ännu visat sig att underhandlingarne undanröjt eller ens minskat dem. Man kan lätt förstå det. Utan att tala om de fördrag och de följder, som olitiken kan. förutse af kejsardömets återstälande i Frankrike, är dock ännu legitimiteten, ehuru den lidit några nederlag, den ledande grundtanken i de stora kontinentalmakternas politik... Man vill ej utsätta sig för vådan af det exemplet, att konungarna, som nyss voro