Aftonbladet – 6 augusti 1852, sida 3

bliken då den bemägtigade sig emigranternas egendomar, endast begagnat sin lagliga rätt, och att förpaktaren, då han återgaf sin herre slottet, endast gjort en storsinnad handling. Under förevändning att utreda frågan, kross sade han förbindligt den stolte.. adelsmannen under den gamle bondens: frikostighet. Begive med en outtömlig vältalighet flöto oren ur hans mun som pilar ur ett pilkoger, så att den stackars markisen utom sig, lik en man som kommit in i en bisvärm, svettades och plågades i sin fauteuil och tusen gånger förbannade sitt infall att tillkalla denne obarmhertige pratmakare, han hade icke en gång den trösten att få utgjuta sin vrede och sitt raseri, ty bödeln uttryckte sig med den yttersta höflighet, värdighet och finhet. Men en gång öfvergaf honom tålaniodet och han utbrast: Nog 1. min herre, nog! ventre-saint-gris! jag tycker ni missbrukar er lärdom och vältalighet. . Jag är tillräckligt underrättad och önskar icke. veta mer., a sHerr markis, återtog den baksluge gubs ben, som roades af leken, och icke ville upphöra förr än han fullt mättat sig af: sitt offera blod, jag är eder förmögenhetsoch hedersläkare, och jag skulle anse mig ovärdig det förtroende ni visat mig, om jag icke gick. er till:mötes med samma uppriktighet. Saker är allvarlig; det är hvarken genom inskränkningar å er sida eller förbehällsamhet å min, som ni kan hoppas på en god utgäng. Dessa sista ord föllo som en helande balsam i markisens sårade hjerta: -Hvad! min herrev, frågade han, tvekande; saken är då ieke alldeles förtviflad?. Visst icken; svarade den illistige Des Tournelles, blott ni vill underkasta er att bekänna allt..och hörasallt. . Jag upprepar det, br.markis, ni bör i mig endast se en läkare som undersöker ert onda för att bota det. (Forts.)