Aftonbladet – 6 augusti 1852, sida 2

— Kanslirådet J. D. Valerius afled härstädes sistl. onsdags e. m. efter fyrå dagars feber i en ålder -af 76 och ett halft år. Vi meddela här nedan ur Biografiskt Lexikon den lefnadsteckning, som den aflidne sjelf för ett år sedan uppsatt: Föddes i Götheborg den 13 Jan. 1776. Fadren, Erik Wallerius, af (en gammal prestslägt, var då predikant vid stadens: fattighus och spinnhus, blef 1786 kyrkoherde i Skudsvik, och dog 1811; modåren, Catharina Christina Ekman, af köpmansfamilj, lefde ända 4ill. 1835. Efter ätojuten; privat undervisning, sändes gossen hösttiden 1788 in Lunds universitet, der han omkring tre år studerade och till-en del speciminerade för filosöfiska graden, men hvarifrån han heråförlofvades, för att informera andra yngre piltar. I början af 1793 afreste han till Upsala, undergick juridisk examen och begat sig, med. ringa utsigt och friskt mod, till Stockholm, hvarest han-engagerades såsom e. o. kanslist i Justitierevisionen och auskultant i Svea Bofrätt. Efter trägen och lönlös protokollsföring i sistbemäldta verk, antogs han 1797, mot arfIvode, till ombudsmån och sekreterare vid k. spektaköldirektionen, försökte äfven några gånger, säsom sångare, sin lycka på opera-teatern, men hade längesedan öfvergifvit scenen, och 1802 af hertig Carl Iundfätt hofsekreterare-fullmakt, när han 1805 befor