Aftonbladet – 4 augusti 1852, sida 2

Bref från Wirtemberg. (Forts. från mändagsbl.) Wäirtembergska statsskulden gär till 48 mill. gulden. 8 mill. deraf äro upplänade af privata män i Frankurt och Basel till jernbanornas byggnad (hvilka, i jarentes sagdt gifva 3 proc., då den lagliga proc. ärl ;;) 18 mill. äro gammal skuld, och 2 mill. har sta-l: en årligen förlorat genom de s.k. Ablösungen). Att fbetala nägot på denna skuld anses folket oförmöget är... Och dock äro så stora afkortningar gjorda päj: ivillistan. Ministrarne t. ex. bekomma icke mer än 5000 gylden, utom tafteleller representationspennin-: sar; gesandternas gage är lika betydligt nedsatt.l Den gamle, men ännu fullt lefnadskraftige 70-ärige conungen, ät hvilken man före revolutionen uppreste stt monument, som stär midt utanför slottet med inskrift: åt den högtälskade konungen, mäste sjelf ur in handkassa fylla bristen i mänga af de ringa tppanagerna. I Söndags var jag i Leonardskirke och hörde Albert Knapp. Den som af hans dikter gjort sig en föreställning om honom säsom en läng, smal figur med olekt ansigte och smäktande ögon, kan han icke ha len äran att tillfredsställa med sin stärka och feta sroppsbyggnad, sina simpla och gammalsvenskt prosterliga maner. Ja man kunde nästan säga att han ser ut som en häradsdomare på landet eller i allmänhet som en fet och tjock landtpatron. Men när nan på närmare häll får se honom i ögonen och se de leende, glada dragen omkring hans mun, sä märker man dock skalden och geniet äfven i hans yttre. Som alla sydtyskar, isynnerbet schwabare, har han äfven nägot bjertligt, godmodigt, öppet och fryntligt i sitt utseende. Hans bäste vän, Schubert i Mänchen, hvars gipsbild han äfven har i sin skrifkammare, är af samma utseende och kroppsbyggnad. Hans äldsta dotter är 23 är och hans närvarande fru 27; det kommer deraf, att han är för tredje gängen gift. Hans hus och familj är, som det anstär en skald, fullt af trefnad, gästfrihet och vänlighet. Såsom predikant är han allvarlig, nästan skarp och stridande. Tidens oro och tidens lyten bestraffar han på det allvarligaste. Han är djupare och tankedigrare än Kapft och har derföre icke heller så mänga åhörare. Säsom kristen och teolog hör han till de ädlaste pietister och stär i detta stycke alldeles lika med Kapff, Burk och hela blomman af det Wärtembergska presterskapet. Innehållet af hans predikan fick jag dock mera veta af andra än genom eget ähörande, alldenstund hans röst ej är så klar, och kyrkan i hvilken han talade temligen ljudfull; Af uppmärksamheten, med hvilken de talrika (ehuru kyrkan på längt när ej var full) ähörarne hängde vid hans läppar, kunde jag dock sluta att dessa förstodo honom väl. Hvilken enkelhet i den Wirtembergska gudstjensten! Man tror icke att man är i ett lutherskt land. Enktare är ej gudstjensten i den reformerta kyrkan. Ingen altargäng. En psalm och nägra böner före predikan, en psalm och nägra böner efter predikan och så var allt slutadt på något mera än en timma. Predikstolen är hufvudsaken i den Wärtembergska kyrkan. Altaret begeagnas endast vid nattvardsgång, konfirmation, vigsel, dop, samt botoch bönedagar. Denna enkeihet har gjort att flera af dem som sätta gudstjensten i det yttre, visat sig benägna att öfvergå till den katolska kyrkan. Jag har hört bäde fruntimmer och herrar (dock förbildade) säga: Vår Gudstjenst tilltalar oss icke nog!s De som söka den eviga sanningen och i Honom finna sitt högsta goda, finna den dock tillräckligt tilltalande. Man har i Sverige talat om, att den presbyterianska författningen skulle, ätminstone delvis, vara införd i Wärtemberg. Dermed förhåller sig i verkligheten så, att man fått, hvad vi länge haft, ett kyrkoråd, bestående af lekmän inom församlingen och kyrkoherden, hvilka tillsammans besörja hufvudkligast fattigvården och kyrkotukten. Själavården och ukvården, bvilken presterna med utmärkt omsorg sköta sjelfva (liksom om läkare, hör man så ofta sägas både på landet och i städerna, när en kyrkoherde besökes på e. m. han är ute på sjukbesök) kommer högst sällan och mera såsom undantag i fräga för ett presbyteriums eller kyrkoräds verksamhet. Dock äro de icke uteslutne derifrån i författoingen. Dessa presbyteriers eller kyrkoräds (de kallas ätven Kirchenconventikeln) organisering är det första, redan färdiggjorda stadiet i den Wirtembergska författningen. Nu äterstär att bestämma konsistoriets och prelaternäs förhällande till hvarandra och till dekanaterna ) Man har i detta fall genomlefvat i Wärtemberg samma historia som i Danmark, Staten eller en privatman har en domän. Räntan deraf har blifvit hel och hällen eller delvis aflöst och efterskänkt brukaren. a ENE VETA