Aftonbladet – 3 augusti 1852, sida 3

fängelse å fästning, derunder han till lämpligt arbete borde hällas, så ock, intill dess Lindahl sine borgenärer till fullo förnöjt, vara förlustig rättigheten att i allmän tjenst eller förrättning nyttjas, eller taga del;i:val som medborgerligt förtroende utmärka, eller dervid sjelf komma under omröstning. Lindahl lärer i dessa dagar vara gripen och till länshäktet afförd. Malmö den 28 Juli. Sedan nu torkan och värmen, med undantag af ett litet regn som föll efter äskvädret den 18, fortfarit i fulla 3 veckor, kom den ominösa Sjusofvaredagen i går, som, enligt ett förmenande bland allmogen, skall bestämma väderleken för hela 7 veckor, med nägra lätta och hastigt öfvergående regoskurar. Kring staden har man redan -börjat hugga rägen, och landtmännen klaga att kornet brädmognar och att potatisen synnerligast på lätt :jord hämmas i sin vext; (M. A.) — I går på e. m. syntes 3:ne karlar i en bät ämna sig ut från hamnen. De skulle hemta sten vid s. k. Lernacken, men voro sä förplägade att man genast vid deras manöver med seglen märkte dem vars oförmögna att sköta sig. De varnades ock frän hamnbryggan att icke begifva sig ut i det ostadiga vädret, men de bemötte denna varning med otidigheter och slogo sig ändtligen ut. Emedlertid lärer en af dem sednare på aftonen fått släppa till lifvet. (M. T.) Po BLANDADE ÄMNEN, — JERNvÄGssTATISTIK. En fransk tidning beräknar längden af nu befintliga jernbanor till 40,550 kilometer (omkring 5000 mil). Deraf komma pr Nordamerika 16,452, England 11,200, Tyskland 8547, ar 3472, Belgien 851, Ryssland 320, Italien 272. — EN AMERIEANARE I UNGERN. Charles Loring Brace från Nordamerika, som 1851 afgick frän Wien till: Ungern och besökte Pesth, Debreczin oci Grosswardein, der han, sannolikt på grund af oförsigtiga yttranden, arresterades och först på amerikan ska sändebudets bemedling frigafs, har utgifvit sir resedagbok. Hungary in 1850, witt an Experienec of tbe Austrian Police. Enligt denna har Magyarernas fiendtliga stämning mot Österrike ej: mildrats, och om en strid. nu komme i fräga med Österrike, försäkrar han att äfven Ungerns Slaver och Wallacke: skulle göra gemensam sak med Magyarerne. — Morning Chronieleso Wienerkorrespondent berättar bland andra detaljer vid österrikiska kejsarens resa i Ungern, att det ädrog sig monarkent uppmärksamhet, att bönderna i en by nära Neutra, som blifvit sammanfösta genom gensdarmer för att mottaga kejsaren; i stället för att ropa.eljen ropade vivats. Hvarföre vivat? frågade kejsaren fogder i orten: hvärföre kunna de icke ropa Eljen? — Sire, svarade embetsmarnen, kläende sig bakom örat, det faller sig nägot svårt att förklara ers majestät orsaken.s — Frukta intet,, sade herrskaren, och tala blott fritts. — Ja, sire, jag har gjort mitt bästa med dem, men dä de ropa Eljen, tillfega de alltid bara af gammal vana, namnet Kossuth, och derför tyckte jag det var bäst att läta dem ropa vivat, som de aldrig hört förr. — EN VIRTUOS I KONSTEN ATT TILLAGA SÅSER har med en berömd fransk kokskonstnär ingätt vad att genom några pikanta säser göra såväl sina vinterstöflor som ett par gamla vagnsselar ätbara, och vunnit vadet. Under mer än 4 veckors tid låg det gamla lädret i kallt vatten som ombytes.8 å 10 gånger om dagen, hvarefter stöflorna och ;seltyget .hackades sönder och under 14 dagar oupphörligen koktes i stark bouillon. Slutligen lagades dertill en utmärkt Burgundersås, som gjorde det gamla skräpet sä smakligt, att en mängd om matens egentliga beständsdelar okunniga personer, hvilka voro inbjudna att förtära densamma högeligen prisade den serverade anrättningen och äto upp största delen af densamma. G ; — Tysklands och Schweizs 28 universite-! ter räknade under vinterterminen 1851—52 19,354 studefande, hvilket är en tillökning af 1093 mot för I regäende termin. Vid dessa 28 universiteter äro anställde 1681 professorer och akademiska lärare, nemligen: 866 ordinarie professorer, 342 extra-ordinarie professorer, 40 honorarie professorer och 433 privatdocenter. — Representanterna för Londons city, fyra: till antalet, hafva den speciella rättigheten att första dagen ett nytt parläment är församladt sätta sig, klädde i skarlakansdrägter, vid presidentens högra sida. Detta bruk följes ännu alltjemt och iakttogs: ganska rigtigt vid det förra parlamentets sammanträdande och skall utan tvifvel blifva det äfven vid det nu sammaänträdande parlamentets öppnande. Baron Rothschild har säledes icke endast rättighet att fordra ett säte i huset, utan ätven att vid parlamentets öppnande derstädes intaga en hedersplats.