Aftonbladet – 30 juli 1852, sida 2

underhandlingar. UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 22 Juli. Jag -tillskrifver er i dag, min herre, snarare för att ge er ett tecken att jag ännu lefver än för att talå politik. Med undantag af presidentens resa finnes här för närvarande ingenting på tapeten. Om man får tro de Elyseiskå tidningarne, så har det mottagande presidenten rönt -varit det mest entusiastiska. Öfveralit blommor, illuminationer, troner, äreportar, acklamationer, och detta ända till yrsel, ända till frenesi. Jag betviflar icke att mottagandet i allmänhet varit godt. Starka regeringar, eller de gom anses vara det, blifva alltid väl mottagna; återstår emellertid att från det officiella språket afskilja hvad deri finnes af smicker och öfverdrift. För tvenne år sedan var jag personligen vittne till presidentens resa i detta såmma Elsass. Elysges tidningar sade då om det mottagande han rönte nästan alldeles detsamma som de säga för närvarande. Vid nämnde tidpunkt var jag i tillfälle att öfvertyga mig att de, utan att just förråda sanninen; dock. ganska mycket förblommerade oeh utlade den: Efter allt utseende förhåller det sig ännu på samma vis, så framt icke, hvilket. är ganska möjligt, prinsens gunst hos folket-stigit:-med-hans makt, eller att Elsass anska försvarligt demokratiska anda mycket örändrats. . Äfven detta är möjligt. . Elsassbeerne, helt nybakade fransmän, äro så angelägna att visa sig vara fransmän, att de äro mycket böjde att i den ena eller andra rigtdingen följa eller till och med gä om det gamla: Frankrike. I För öfrigt, så vidt jag vet, ingenting intressant. i Paris. Under den utomordentliga farmen äro de enda nyheter som cirkulera de hvilka meddelas af Chevalliers thermometer, då hvarje parisare är mycket angelägen att veta till hvilken grad af kokning han kommit. Utan nyheter och utan frihet, HKurudana kunna väl tidningarne blifva? Jo tråkiga och sväfvandej-och. sädan är också verkligen deras karakter. Under sådana förhållanden vore det helt och hållet stridande mot de goda internatiodella: förhållanderna att sända er en analys åfver deras innehåll, och jag besparar er således den för i dag. De sysselsätta sig för öfrigt till den grad ed botemedel mot hundsjuka att jag, om jag reproducerade dem, skulle: kunna låta er i utlandet tro oss alla besatte med vattuskräck eller nära deran att blifva det. Nåväl, om de Elyseiska tidningarne, i afseende på den entusiasm som presidenten uppväcker, talat om frenesi; 8å nämna de ännu icke det någon symptom till raseri blandat sig deri. Paris svettas och har tråkigt. Medan Thiers ännu var qvår i Belgien och såg: det sätt hvarpå presidentens orig behandlade pressen, skall han, säges det, ha yttrat: Denna regering synes mig icke förstå sig på pariseren FR Pariserborgaren älskar i sjelfva verket sin tidning, och en något bitter tidning. Hans frukost är icke fullständig då han icke med sin likör och sitt kaffe får insupa litet klander; mot regeringen. Pariserborgaren är följaktligen gripen af en viss melankoli. Men det är ännu en annan klass af män hvars beläsenhet är långt sorgligare. Detta är det slags folk hvars enda yrke, enda sysselsättning, enda nöje är att läsa tidningarne, för att läsa dem. Dessa hederliga medborgare lemna aldrig Paris. Det finves för dem i verlden hvärken sommar eller vinter, eller bad, eller tegor; det ges för dem endast tidningar, och hvarje individ af denna klass har gjort det till ett behof, en nödvändighet att läsa åtminstone ett dussin om dagen. Ni kan föreställa er hvad en sådan näring skall vara fadd och hårdsmält då den, såsom för närvarande, är beröfvad hvarje appetissant och retande salt. Också ser man denna klass parisare med den sorgligaste min i verlden från morgon till qväll sitta och gäspa på kafterna och i läsekabinetterna. För att i närvarande ögonblick kunna finna några intressanta politiska ider, måste man gå att söka dem i de tillflyktsorter dit lidna nederlag, missnöje och leda eller årstiden jaat bort de besegrade partiernas Jag har under de sednare dagarne gjort en liten utflykt för, dettä ändamål. Jag har besökt legitimister,. orleanister och republikaner. Öfverallt och:hos-alla samma nedslagenhet. Deras opinioner fesumera sig eget nog i dessa ord: sdet som är, är icke varaktigt, och det som nicke är, det är omöjligt. Det är Frankrikes lyckay slumpen, händelsen; som ensamme kurnfia lösa våt framtids invecklade gåta. För frigt finnes bos de flesta oändligt. mindre fiendtlighet mot den närvarande styrelsen än afsky för att persönligen tjena den. Den ena håller den räkning för den tjensten, den andre för en annan, och sådant är det chaos mat ser efter den, att flera, utan att sjelfve vilja lemna. denna styrelse sin medverkan, äro nära eran-att. gifva den sina välönskningar. Se der hvad jag funnit i den lilla politiska krets som jag genomströfvat. fre