Aftonbladet – 29 juli 1852, sida 2

nen dessa förskotter kunna ej anses förlorade, och letta belopp ensamt kan visst icke förklara en sä stor alans. En tidning, som företrädesvis lefver på skandal, var med en lätt törklarlig skadeglädje kastat sig Öfrer Henströmska katastrofen och, bland annat, ordat ridt och bredt ej blott om hr Henströms stora midlagar utan äfven om hans deltagande i reformsällkaper, tal på reformmöten m. m. d. Hvad middasarne beträffar, äro vi derom hindrade att yttra oss, medan ingen af medarbetarne i vär tidning nägonin tillhört hr Henströms umgängeskrets eller nägonin besökt hans hus; hvad deremot Henströms deltasande i reformsällskaper och reformmöten beträffar, 3 kunna vi upplysa att hr Henström aldrig deltagit nägot reformmöte och ej heller nägonsin varit medem af Nerikes reformsällskap, äfvensom han, efter wvad vi tro oss veta, aldrig befattat sig med politik. Men äfven om hr H. visat sig aldrig så ifrig reorfnvän, sä kunna vi ej förstä hvad hans nu inträfade missöde, sjelfförvälladt eller icke, skulle kunna nafva att skafta med reformsaken, eller huru den skulle kunna inverka på det välförtjenta anseende Örebro reformsällskap ätnjutit och åtnjuter. Om, sä som här var fallet, omkring 1000 personer af alla stånd — aielsmän, prester, borgare, bönder, civile och militäre embetsoch tjenstemän, bruksidkare, sodsägare, 0. 3. v. — på 2—3 dagar förena sig ien petition för representationsreform; och sedan en af dessa alla skulle befinnas oförtjent af allmänt förtroende; sä vore det väl orimligt om de niohundranittionio skulle blifva ansedde för hansstallbröder äfven i detta missöde; ja, vi väga pästå att om saken i sig sjelf är god, sä fortfar dea att vara god äfven om alla dess förfåktare skulle befinnas mindre välkände, huru mycket mera då det motsatta förhällandet i det närmaste äger rum. Vi kunna ej gilla det på senare tider mer och mer allmänna bemödande att vilja göra menniskor solidariskt ansvarige för hvad nägon af de ras umgänge nägonsin gjort; och lika litet som vi anse det tillständigt att taga boktryckaren Hjerta eller öfverste Hazelius för hufvudet derföre att de omgätts med Almqvist och med honom haft att skaffa; lika. litet skulle vi vilja räkna nägon -till last eller anse oss sjelfve deraf graverade, om vi äfven skulle stätt i beröring med nägon mindre väl känd notabilitet, vare sig att hans namninitialer vore PF. S., eller S. F., hvilket kan komma pä ett ut. Att Henström deremot interesserat sig för lättade kommunikationer, är en sanning och anse vi det böra räknas honom till förtjenst; ty om äfven def egna interesset haftsin andel i det nit han för jernbanan ädagalagt, sä mäste dock hvar förnuftig och sakkunnig fosterlandsvän erkänna att detta enskilda interesse här sammanfallit med statens allmänna, och att det varit önskligt om alla Westmanlands, Nerikes och Wermlands possessionater, hvilkas interessen i denna fräga mer eller mindre äro de samma som sta tens och som hr H:s, ädagalagt lika stort nit fö! jernvägssakens framgäng, i hvilket fall jernbanar emellan Köping-Örebro-Hult nu redan skulle kunna vara i det aldra närmaste fullfärdig. — — — — — Ofvan omtalte skandalblad har äfven framhällit de oförsvarligt fega deruti, att icke Aftonbladet .ock Örebro Tidning först kastat sig öfver och tillgodogjor sig nyheten om Henströmska katastrofen. Hvad Af. tonbladet beträffar, så hörer till saken att den led samma nyheten der var berättad dagen förr än der fanns omtald i skandalbladet, samt i landsorten er postdag innan detta sistnämda hann framkomma Hvad äter Örebro Tidning beträffar, så finnes väl tystnad förklarad i det föregående, enär nyheten kon till oss öfver Stockholm, och det är dessutom en känd sak, att vär tidning icke hörer till dem som används skandaler och sqvaller säsom lockbete för prenumeranter eller lösnummerköpare. En sanning är ock att vi endast ogerna berätta nyheter af sädan beskaf fenhet som ifrågavarande, aldraminst innan dera: verklighet bekräftats; och att vi — utan att vilja göra hr H. den hedern att räkna honom för lejor eller hans senaste anfallare att jemföra dem med nä. got nyttigt djur — icke högt akta ett mod, som ha: nägon likhet med äsnans i fabeln då hon sparkade lejonet.,