Aftonbladet – 28 juli 1852, sida 3

omogne, i ändamål att slippa undan skoltvån. get och ju förr dess hellre få njuta af de akademiska frihetens behag. Vi .vilja.icke här uppehålla oss med någor skildring af det sätt, hvarpå denna frihet a dylika ynglingar alltför ofta blifvit begagnac och ännu begagnas. En följd af de redar anförda verkningarne, som vi likväl icke bör: helt och hållet förbigå, är emellertid äfven der känbara tryckningen på kassan för så månger familjefader, som. nu nödgats. underhålla sin: förtid från skolan eller gymnasium förlupne son en längre tid vid akademien, blott för at denne måtte läsa på studentexamen. Ännv bedröfligare äro de fall — och vi hafva os: äfven sådana bekanta — då sonen inför sins uti de akademiska konstgreppen mindre bevan: drade föräldrar och anhöriga i åratal, både skriftligen och muntligen, hofverat sig såsom fullfärdig student, men omsider, just när desse som bäst hoppas att han redan skall hafvse slutat sina akademiska studier, upptäckes aldrig hafva blifvit något annat än spreliminarist., Då vi bland de menliga följderna af den nya studentexamen sålunda äfven räkna, att ynglingar förledas att i förtid öfvergifva elementarläroverken till skada både för universiteten och för sig sjelfve, vilja vi härmed likväl icke hafva sagt, att ju ej elementarläroverken äfven sjelfve i någon mån bära skulden till denna olägenhet. De göra det enligt vår öfvertygelse till en icke ringa grad genom en i flera afseenden felaktig organisation; och man borde uti omförmälde förhållande se en anledning mera att snarligen reformera dem så, att ledningen at ungdomens studier må bättre, än hittills sker, motsvara ynglingens olika behof efter olika anlag och på olika grader af hans utveckling, samt att den andeliga mångslöjd, som vår tid mer än någon föregående fordrar af de allmänna läroverken, icke må drifvas på ett sätt, som för ynglingen undergräfver både hans kroppsliga och andeligs helsa, beröfvar honom den lefnadsfriskhet och glädje, som skaparen ju dock nedlagt i hans natur, samt motarbetar den duglighet för framtida praktisk verksamhet i lifvet, hvilken det tvärtom just bör tillhöra en förnuftig uppfostran att grundlägga och befordra. Hvad vi här anfört om de menliga verkningarne af studentexamen är ingenting nytt. Det är idel bekanta saker för dem, som vari i tillfälle att med någon uppmärksamhet följ: såväl universitetens som läroverkens utveck: ling under de senare åren. Icke ens det öppns uttalandet deraf är någon nyhet. Det skedde redan officielt genom revisionen öfver rikets elementarläroverk uti dess berättelse år 1843. De nya universitetsstatuterna, på hvilka revisionen hoppades, äro numera utkomna; mer äfven genom dem har ingenting i detta afseende blifvit förändradt, och man ser sig ännu förgäfves om efter någon åtgärd eller någo stadgande till åfhbjelpande af det. onda. i Vi tro för vår del; att de åsigter och förslag, som vid de båda läraremötena blifvi framställde i detta ämne, äro i hög grad förtjenta af behjertande.s Må man likväl se til att, om studentexamen vid akademierna borttages, man åtminstone inrättar en lämplig och verksam kontroll öfver den så kallade mogenhetspröfning, som i stället skulle ske vid elementarläroverken. Det kunde eljest lätt hända, att man efteråt funne sig hafva utkastat barnet med badvattnet. kontsmmmiene u———— titt